Dimanche 5 septembre 2021
Ṭṭelba n kalachnikov akked… inelmaden n twizi di tmurt-nnaɣ !
Afghanistan 1998 : D tikkelt tamezwarut deg umaḍal i ṭṭfen tamurt ṭṭelba n tinneslemt (Talibans), kecmen tamaneɣt n Kaboul s ibeckiḍen, srewlen adabu n tinneslemt am nitni, hudden tamurt s imennuɣen gar-asen. Zrin 23 iseggasen, ass-a uɣalen-d ad hudden ayen d-iqqimen ibedd.
Amek, aɣerbaz n tinneslemt (tazawit/zawiyya) yessaweḍ ad yanef seg ubrid n tmussni, akken ad d-islal lkazirna s yelmeẓyen-nni, d iserdasen s wuzzal n ṭṭrad, i ṭṭrad ?
Nefka tiṭ ɣer tmurt n Afɣanistan, ɣer yal amussu n tinneslemt, d tuttra akken ad nefhem ayen iḍerrun ass-a di tmurt n Lezzayer.
Tamsalt n ‘’ṭṭelba n ṭṭrad’’, mačči d ayen d-inulfan di tmurt n Afɣanistan.
D ayen d-iffɣen seg yidles n tbedwit n tinneslemt. Di tmurt-nnaɣ llant zik tzawitin deg tebḍa tzawit ɣef sin : ṭṭelba n telwaḥt (wid ilemmden tinneslemt), akked ‘’ṭṭelba n udebbuz’’, wid ibedden d tazmert, zun d iserdasen, ttakren imdanen, neqqen, sserɣayen tuddar berra n tlisa n wanda tella tzawit-nni !
Iqqim-d ass-a wawal n ‘’ṭṭelba udebbuz’’, maca ur ittwassen unamek-is.
Tidett, di tinneslemt, ulac talast gar uɣerbaz (tasnawit, tasdawit n wass-a) akked lkazirna. Di tmurt n udrar, tazawit tella tbedd d lkazirna n teqbilt/n tewsimt, akken ur teddukul akked tewsimin nniḍen, akken taggara ad iqqim ṭṭrad ur iferru (état de guerre permanent entre tribus). D win i yellan d afrag akken ur ddukulent tewsimin, ur teddukul tmurt akken ad ibnu uwanek/état.
Imezwura-nnaɣ di tmurt n Leqbayel fehmen-tt twaɣit-nni, taggara snegren tizawitin-nni n ccwal ur nferru, hudden-tent armi d aẓru aneggaru. Taneggarut deg At Mimun (At Iraten).
Ass-a, d idles-nni n ccwal ur nferru i iteddun di yal tamurt anda yekker umussu n taârabt-tinneslemt, mgal awanek neɣ gar-asen.
Amkan n tmussni mačči d tala n ṭṭrad gar yemdanen, gar tewsimin, gar tmura.
Anekcum n ‘’ṭṭelba udebbuz’’ (Talibans) ɣer Kaboul, issaweḍ-aɣ ɣer umgared/différence ameqqran i yellan gar-as d umussu n Tefsut 1980, deg usalu n yidles amaziɣ. 1980 injer-d asalu deg ubrid n talwit akken ad ters lehna, ad bedden izerfan di tmurt, ad ikkes wanzel akked ccwal n ‘’ṭṭelba udebbuz’’.
Mi teddun ‘’ṭṭelba udebbuz’’ akken ad kecmen ɣer Kaboul, inelmaden n tmurt n Lezzayer llan ssexsayen s ifassen-nsen times/afu yekkren di yal amkan n tmurt n Leqbayel. Ass-a, inelmaden-nni kkren d tiwizi tameqqrant di yal amkan, di tmurt neɣ berra n tmurt, ad d-ssisen ddwa i wid yerɣan, tabzert n tedrimt i wid yettwaɣen, afras n tuddar, aseggem n yexxamen akked tferkiwin yerɣan.
Ur illi d abrid n ccwal akked uhuddu n yal amussu n taârabt-tinneslemt. Amgared-nni, d ayen illan gar igenni akked tmurt.
D abrid-nni n twizi n bennu n tmurt i yessefk ad t-aɣen wid yeṭṭfen ass-a adabu di Lezzayer akken tazwara ad ṭfen wid yessekren times i tmurt, ad ldin tibbura n leḥbas i wid i ṭṭfen ɣef wulac, ɣef tikta-nsen d tira-nsen, akken ad gren afus i bennu n Lezzayer tamaynut, Lezzayer n izerfan mačči n yimserɣen.
Ma yella d adabu azzayri s tidett i yellan di Lezzayer tamaneɣt !
D tin i d tuttra tamezwarut ass-a.