27.9 C
Alger
mercredi 2 juillet 2025
AccueilIdéesṬṭelba n kalachnikov akked… inelmaden n twizi di tmurt-nnaɣ !

Ṭṭelba n kalachnikov akked… inelmaden n twizi di tmurt-nnaɣ !

Date :

Dans la même catégorie

Karim Tabbou : le virage diplomatique de l’Algérie

Comme chaque lundi, j’ai accompli hier matin mon obligation...

Dans l’ombre d’un procès, Boualem Sansal

Le 24 juin 2025, dans une salle d’audience d’une...

Quand les gyrophares masquent le mépris 

Dans un pays où l’État de droit est vidé...

La main lourde de la justice algérienne

La condamnation à sept ans de prison par l’État...

Keynésianisme militaire et justice social

La Commission européenne a décidé dans un programme intitulé...
spot_imgspot_img
- Advertisement -
S TMAZIƔT

Ṭṭelba n kalachnikov akked… inelmaden n twizi di tmurt-nnaɣ !

Afghanistan 1998 : D tikkelt tamezwarut deg umaḍal i ṭṭfen tamurt ṭṭelba n tinneslemt (Talibans), kecmen tamaneɣt n Kaboul s ibeckiḍen, srewlen adabu n tinneslemt am nitni, hudden tamurt s imennuɣen gar-asen. Zrin 23 iseggasen, ass-a uɣalen-d ad hudden ayen d-iqqimen ibedd.

Amek, aɣerbaz n tinneslemt (tazawit/zawiyya) yessaweḍ ad yanef seg ubrid n tmussni, akken ad d-islal lkazirna s yelmeẓyen-nni, d iserdasen s wuzzal n ṭṭrad, i ṭṭrad ?

Nefka tiṭ ɣer tmurt n Afɣanistan, ɣer yal amussu n tinneslemt, d tuttra akken ad nefhem ayen iḍerrun ass-a di tmurt n Lezzayer.

Tamsalt n ‘’ṭṭelba n ṭṭrad’’, mačči d ayen d-inulfan di tmurt n Afɣanistan.

D ayen d-iffɣen seg yidles n tbedwit n tinneslemt. Di tmurt-nnaɣ llant zik tzawitin deg tebḍa tzawit ɣef sin : ṭṭelba n telwaḥt (wid ilemmden tinneslemt), akked ‘’ṭṭelba n udebbuz’’, wid ibedden d tazmert, zun d iserdasen, ttakren imdanen, neqqen, sserɣayen tuddar  berra n tlisa n wanda tella tzawit-nni ! 

Iqqim-d ass-a wawal n ‘’ṭṭelba udebbuz’’, maca ur ittwassen unamek-is.

Tidett, di tinneslemt, ulac talast gar uɣerbaz (tasnawit, tasdawit  n wass-a) akked lkazirna. Di tmurt n udrar, tazawit tella tbedd d lkazirna n teqbilt/n tewsimt, akken ur teddukul akked tewsimin nniḍen, akken taggara ad iqqim ṭṭrad ur iferru (état de guerre permanent entre tribus). D win i yellan d afrag akken ur ddukulent tewsimin, ur teddukul tmurt akken ad ibnu uwanek/état.

Imezwura-nnaɣ di tmurt n Leqbayel fehmen-tt twaɣit-nni, taggara snegren tizawitin-nni n ccwal ur nferru, hudden-tent armi d aẓru aneggaru. Taneggarut deg At Mimun (At Iraten).  

Ass-a, d idles-nni n ccwal ur nferru i iteddun di yal tamurt anda yekker umussu n taârabt-tinneslemt, mgal awanek neɣ gar-asen.

Amkan n tmussni mačči d tala n ṭṭrad gar yemdanen, gar tewsimin, gar tmura.

Anekcum n ‘’ṭṭelba udebbuz’’ (Talibans) ɣer Kaboul, issaweḍ-aɣ ɣer umgared/différence ameqqran i yellan gar-as d umussu n Tefsut 1980, deg usalu n yidles amaziɣ. 1980 injer-d asalu deg ubrid n talwit akken ad ters lehna, ad bedden izerfan di tmurt, ad ikkes wanzel akked ccwal  n ‘’ṭṭelba udebbuz’’.

Mi teddun ‘’ṭṭelba udebbuz’’ akken ad kecmen ɣer Kaboul, inelmaden n tmurt n Lezzayer llan ssexsayen s ifassen-nsen times/afu yekkren di yal amkan n tmurt n Leqbayel. Ass-a, inelmaden-nni kkren d tiwizi tameqqrant di yal amkan, di tmurt neɣ berra n tmurt, ad d-ssisen ddwa i wid yerɣan, tabzert n tedrimt i wid yettwaɣen, afras n tuddar, aseggem n yexxamen  akked tferkiwin yerɣan.

Ur illi d abrid n ccwal akked uhuddu n yal amussu n taârabt-tinneslemt. Amgared-nni, d ayen illan gar igenni akked tmurt. 

D abrid-nni n twizi n bennu n tmurt i yessefk ad t-aɣen wid yeṭṭfen ass-a adabu di Lezzayer akken tazwara ad ṭfen wid yessekren times i tmurt, ad ldin tibbura n leḥbas i wid i ṭṭfen ɣef wulac, ɣef tikta-nsen d tira-nsen, akken ad gren afus i bennu n Lezzayer tamaynut, Lezzayer n izerfan mačči n yimserɣen.

Ma yella d adabu azzayri s tidett i yellan di Lezzayer tamaneɣt !

D tin i d tuttra tamezwarut ass-a. 
 

Auteur
Aumer U Lamara, physicien, écrivain

 




Dans la même catégorie

Karim Tabbou : le virage diplomatique de l’Algérie

Comme chaque lundi, j’ai accompli hier matin mon obligation...

Dans l’ombre d’un procès, Boualem Sansal

Le 24 juin 2025, dans une salle d’audience d’une...

Quand les gyrophares masquent le mépris 

Dans un pays où l’État de droit est vidé...

La main lourde de la justice algérienne

La condamnation à sept ans de prison par l’État...

Keynésianisme militaire et justice social

La Commission européenne a décidé dans un programme intitulé...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici