AccueilPolitiqueTamsulta/ibulisen di tanedlist Gouraya di Bgayet : anida iteddu udabu n tmurt n...

Tamsulta/ibulisen di tanedlist Gouraya di Bgayet : anida iteddu udabu n tmurt n Lezzayer ?

Tadyant. Tusa-d temyarut ɣer tanedlist « Gouraya » akken ad teg asarag ɣef udlis-is amaynut. Usan-d yemdanen ad slen i wawal n temyarut ɣef udlis-nni : anida yella wugur ?

Usan-d yimsulta, nehren akk wid illan din, d abrid ɣef tzeqqa-nsen, ttwarzen din armi d tameddit.

Timlilit am tin n « Gouraya » tella-d yakan di Lezzayer, ur illi wugur, ur d-usin yimsulta !

Llan sin wudmawen di tedyant-a :

1. Ma d tigawt n unemhal/responsable n yimsulta n Bgayet i tt-igan s rray uqerru-s… akken ad d-iṭṭef irebraben di tanedlist, issefk ad iffeɣ seg umkan-is.

- Advertisement -

2. Ma d tigawt n udabu, anemhal n yimsulta n Bgayet iga ayen i yas-d-nnan wid illan nnig-s, d tamsalt nniḍen. D win i d ugur ameqqran.

Akka i beddunt.

Anekcum n yimsulta ɣer tnedlist « Gouraya » d asurif d-irnan di tikli n udabu n Lezzayer mgal tasekla, mgal yal tilelli n yemdanen.

Iḍelli d agdal n isaragen ɣef tsekla, d agdal n tmesritin/salons n udlis di yal tama, d tuṭṭfa sdat teɣdemt n yimyura ɣef wayen uran…

Ur telli d tigawt n yiwen umdan neɣ sin, s rray uqerru-nsen. Ittban-d d tikli yebnan, d tasertit n uwanak iteddun ad tesskew idles n tmurt n Lezzayer i yettnernin berra n ifergan n ugraw n ixuniyen n « taârabt-tinneslemt ».

Abrid-is iban : iḍelli gedlen annay amaziɣ akken ad sferḥen imrayen-nsen n Emirates, Qatar akked Saâudeyya, azekka ad gedlen asekkil amaziɣ, adlis amaziɣ, akked yal timlilit taseklawt, ad beddlen udem i tmurt.

Ad sekren aḥeǧǧaǧu n timest akken ad rɣen yedlisen (autodafé), di tnemmast n Lezzayer ?

Wid iṭṭfen ass-a adabu adelsan n « taârabt-tinneslemt » ffren deffir teɣdemt, deffir temsulta, teddun d acrured, asurif ɣer wayeḍ.

Azekka zemren ad kecmen annar n tekriṭ tameqqrant n autodafé (2) am tid illan yakan deg umaḍal, si leqrun imezwura armi d iseggasen izrin. Di tazwara serɣayen imdanen imgaraden di ddin, syin serɣayen idlisen deg llant tikta ur neddi deg ubrid-nsen.

Kra n imedyaten kan :

Akabar Nazi (Hitler) yesserɣ idlisen n yimyura imeqqranen (Karl marx, Bertol Brecht, …) di 1933, di temdinin n Almania, syin serɣen tiḥuna n Wudayen…

Adabu n Franco isserɣ idlisen n yimyura di 1939 (Gorki, Freud, Marx, Lamartine, Voltaire…)

L’OAS di 1962 isserɣ tamkardit n tesdawit n Lezzayer,

Adabu n Pinochet di 1973 isserɣ di Santiago idlisen n yimyura n tizzelmet  (Garcia Marquez, Pablo Neruda, …)

Di 1989 di London akked Iran, imeṭṭurfan inselmen serɣen adlis n Salman Rushdi, s ufus n Khomeini…

« Ma neǧǧa-ten… », i yenna umedyaz !

Tikli n udabu i yeffɣen iberdan n izerfan, izmer ad as-iddu s yal taḥilet : ad iseddu tadbelt, tamsulta akked taɣdemt, neɣ taggara ad isserkec wid ara yesseqdec, ad wten anida ur izmir ad iwwet netta.

Afrag yiwen i yellan : d tadukli n uɣref sdat tkerkas n udabu akked wid illan netlen deg-s. Tamezwarut d war tasusmi akken ur tettimɣur tezmer n icenga n tmurt.

Maca, ass-a ulac ssut i d-ikkan si Bgayet akken ad yeg afrag sdat yal tanedlist, yal tamkardit, tal tamyarut, yal amyaru. D azaylal ?

Ihi, ma nessusem, ad tenger tsekla… ad nenger ? 

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1. Tamsulta tekcem tanedlist/librairie « Gouraya », di Bgayet, deg wass n 29/06/2024, tewwi akk wid illan din deg usarag ɣer kumisarya, armi d tameddit.

2. « autodafé » désigne une destruction délibérée par le feu, en public, en particulier de livres jugés dangereux. Ainsi, le concept d’autodafé est couramment utilisé pour caractériser la destruction publique de livres par le feu, après avoir brûlé des personnes …

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles