23 avril 2024
spot_img
AccueilIdéeAdabu yettarran awren ɣer tessirt !

Adabu yettarran awren ɣer tessirt !

Tebboune

Ur d-iqqim yisem n yiseɣ i udabu yefkan tamurt n Lezzayer d tarbibt n Wagmuḍ Anemmas/Moyen-Orient (1), i yeččuren leḥbas s wid ur neffiɣ i ubrid, i yesmentigen times yal ass akken ad yeg ṭṭrad akked Merruk ur d-nekcim tamurt.

Abrid-is yiwen : d asexreb akka d wakka, s yal taḥilett, akken ad iqqim ugar, ad isserwet di tmurt. D tin i d tafellaḥt-is si tazwara.

Adabu ikkat ajewwaq yal tikkelt s ssut amaynut, akken ad isgen tamurt, ittarra awren ɣer tessirt akken ad d-isnulfu asirem ur nelli… ar tezri yir tegnitt.

D ayen illan, d ayen i ẓran akk Izzayriyen.

- Advertisement -

Ussan-a, d tizlit tamaynut i d-iffɣen si tzeqqa n El Muradia : « tamurt n Lezzayer ad terfed iman-is s usenfar/projet amaynut n tdamsa, d ‘’décollage économique’’ ! ». 

Ih ! Azekka ad d-nerr Kurya n Wanẓul/Corée du Sud ɣer deffir !

Win i ten-yumnen ass-a, ala win yeččan ul-is, neɣ win iteččen tamurt di terbut-nsen. Acku

yal awal s lmizan-is. Akken ad terfed tmurt iman-is, issefk di tazwara 

– Ad ikkes udabu ukaskiḍ iteẓẓgen tamurt armi teqqur,

– Ad ibedd uzref, ad teddu teɣdemt tilellit,

– Ad aɣen rray warraw n tmurt i yessnen, ur regglen ɣer tmura n medden,

– Ad d-ibin usirem n tidett, mačči d iɣil azegzaw n waman n yillel i trewla di teflukin n tencirt.

Ulac tiyita deg ugraw i yeṭṭfen ass-a adabu di Lezzayer. Iḍelli d wiyaḍ i yellan zdat-nsen, azekka ad d-kecmen wid nniḍen ad srewten ugar, ma zemren. Agraw yettbeddil udem akked yismawen, maca tasertit akked userwet-is iteddu simmal, ar asmi ara qqaren lebyur n petrol (2).

Tiyita tella deg Izzayriyen i yumnen ar ass-a, tezmer ad tbeddel s « système » nni ibedden di 1962. 

Tuttra tamezwarut : d asirem s tidett, neɣ d tifkin/tikci n ufus, yal yiwen yessaram ad tbeddel tegnitt  i netta s timmad-is, ad ikcem annar n wid iḥekmen, zun d yiwen gar-asen… ad d-taweḍ nnuba-s, ad isserwet ?

Awal tefra-t-id tiɣri-nni d-ilulen deg iberdan n yal tiɣremt, si furar 2019 : « système berra ! ». Akken ad d-tlal Lezzayer tamaynut, issefk ad ikkes système, ad ibedd wayeḍ ɣef tgejda n izerf an. 

Abrid-is, win issuffuɣen, mačči d taganit n wayen ad d-yasen seg udabu.  Abrid-is d taruẓi n usalu amaynut, d asgerwel ara yekksen tuẓẓal-nsen i yentan deg uksum n tmurt. 

Mačči d asfillet kan, mačči d ayen illan d awezɣi/impossible ; imezwura-nni n nunamber 1954 gren tiɣri i weɣref azzayri akken ad ikker zun d yiwen (3), ur sutren neɣ ḥawten di Fransa akken ad d-tefk udem, ad tbeddel abrid n temhersa-s… 

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1) S tbuqalt n laâr n tmura n Waâraben (‘’coupe arabe’’ de football !).

2) Adabu yettberriḥ s wawal n « l’après pétrole, diversification des exportations… », ad izzenz azekka isufar nniḍen. Fellag irra-yas yakan awal : « on va exporter les ligues (des droits de l’Homme) et importer les droits de l’Homme ! ».  Asmi nessuli la ligue algérienne de défense des droits de l’Homme di 1985, adabu yesnulfa-d si tama-s snat les ligues n usekkak, syin irna-d ‘’l’observatoire des droits de l’Homme’’, akken kan ad yerẓ la ligue tilellit. Yiwen uneɣlaf inna-d di tallit-nni : « toute l’Algérie est une ligue des droits de l’Homme (sic!) ».

2/ Appel des révolutionnaires du 1er novembre 1954 : « Peuple algérien, … A vous qui êtes appelés à nous juger … notre souci en diffusant la présente proclamation est de vous éclairer sur les raisons profondes qui nous ont poussés à agir en vous exposant notre programme, le sens de notre action, le bien-fondé de nos vues dont le but demeure l’indépendance nationale dans le cadre nord-africain. Notre désir aussi est de vous éviter la confusion que pourraient entretenir l’impérialisme et ses agents administratifs et autres politicailleurs véreux… ».

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents