1 octobre 2023
spot_img
AccueilA la uneAsmi nɣan Lwennas Meɛṭub

Asmi nɣan Lwennas Meɛṭub

Matoub Lounes

Tasdawit n Bgayet. Lexmis 25 di yunyu 1998. Ur gineɣ ara maḍi iḍazriyen yerna sεiɣ sin yikayaden : yiwen n tusnakt, wayeḍ n tegnizit. Ttqelqeɣ d ayen kan.

Seg yunyu 1997 ay ḥebseɣ akeyyef meεna werǧin yeffeɣ ddexxan seg wallaɣ-iw.

Mi fukkeɣ akayad n tusnakt tanzayt ruḥeɣ ɣer yiwet tneɣrit tilemt, kessleɣ ɣef ṭṭabla, tewwi-yi tnafa, gneɣ. Ad tili d zzuǧ n tmeddit imi sεiɣ akayad n tegnizit ɣef tlata. Urgaɣ ẓedmen-d irebraben ɣer taddart-nneɣ bdan skarayen deg-s times, nekni nettnaɣ mgal-nnsen akken ur tt-sruɣayen ara.

Di targit-nni walaɣ daɣen iserdasen n Fransa s yikamyunen (am widak-nni i nettwali deg yisura ɣef ṭṭrad n « timunent ») ttawḍen-d wa deffir wa. Nefreḥ nenwa ad aɣ-d-sferken seg yirebraben meεna uɣalen-d ula d nutni fell-aneɣ, ttawin kra n win ara d-mlilen deg ubrid-nnsen. Ḍefren-iyi-d sin yiserdasen, rewleɣ-asen s yiwet tezniqt, ufiɣ-d iqubel-iyi-d yiwen ṣṣur anect-ila-t, ur yelli wanda ara rreɣ. Mi qrib ad d-awḍen ɣer-i, ukiɣ-d ul-iw ixebbeḍ, tekfel-iyi-d tidi.

Seg wakken tettban-iyi-d targit-nni ɣezzifet, nwiɣ ṭṭseɣ aṭas, d ayen ifut-iyi ukayad n tegnizit ! Muqqleɣ ssaεa, ufiɣ qqiment-d 5 ddqayeq i tlata, ffɣeɣ-d s tazzla dɣa sεeddaɣ akayad-nni. Segmi yeshel, deg wezgen n ssaεa meḥsub inelmaden akk fukken, nekk d yiwen gar-asen. Dɣa uliɣ ɣer uɣaram n Targa-Uzemmur, nniɣ-as ad sgunfuɣ di texxamt. Mi d-uwḍeɣ ɣer tewwurt n unekcum n uɣaram, ufiɣ-d yiwen lkaɣeḍ yura fell-as s tefransist : « Matoub Lounes vient d’être assassiné ». Yeḥbes wallaɣ-iw meεna nniɣ-as d asqmecmeε imi ẓriɣ dakken Matoub di Fransa i yella.

- Advertisement -

Dɣa, ttwaliɣ yiwen unelmad ameɣnas n ukabar n yixeddamen iteddu-d, send ara t-ttreɣ yenna-yi-d : nɣan Lwennas Meɛṭub. Imiren d ayen ẓriɣ d tidet acku Murad mačči d win ara yeskiddben di tlufa yecban tigi. Kemmleɣ ɣer zdat ufiɣ agraw n yinelmaden yal wa d acu i d-yeqqar ɣef tmenɣiwt n win nḥemmel seg temẓi-nneɣ nnig n twacult-nneɣ, nnig n kra yellan. Refdeɣ amikru ad d-mmeslayeɣ, ṭṭredqeɣ d imeṭṭawen, taɣect-iw tekkaw ur zmireɣ ad d-neṭqeɣ. Werǧin nwiɣ ad d-yas wass ad idireɣ d Matub yemmut. Ḥulfaɣ i yiman-iw d agujil…

25 yiseggasen ay-a segmi i ɣ-yeǧǧa s tfekka-s imi deg wulawen yedder i lebda, tameslayt-nni ɣef yefka tudert-is tger asurif aɣezfan ɣer zdat, aql-aɣ mazal-aɣ nedder nettqabal tallit s usirem, tikwal nettru, tikwal nesnulfuy-d asirem d uzmumeg. Tudert-iw (uggaɣ d ayen i ttḥulfun wid merra i t-iḥemmlen) tebḍa ɣef sin: tin n wasmi yella Lwennas Meɛṭub yedder; segmi t-nɣan ɣer da, zun d amdan-nniḍen i uɣaleɣ, aṭas n tɣawsiwin i yemmuten deg-i.

Augustin Apulée

ARTICLES SIMILAIRES

1 COMMENTAIRE

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

Les plus lus

Un putsch déjoué au Burkina Faso

  Au Burkina Faso, une tentative de coup d’État a-t-elle été déjouée ? C’est ce qu’a affirmé ce mercredi soir 27 septembre le gouvernement dans...

Les plus populaires

Commentaires récents