26.6 C
Alger
jeudi 3 juillet 2025
AccueilCulturesAzal i tutlayt-nneɣ d "Tiṭ d yilleḍ

Azal i tutlayt-nneɣ d « Tiṭ d yilleḍ

Date :

Dans la même catégorie

Le regard de Jean-Pierre Luminet : Interstellar à la lumière de la science

Depuis le printemps 2025, Jean-Pierre Luminet, figure majeure de...

Mustapha Boucetta : sculpter la mémoire et penser l’avenir

Mustapha Boucetta, artiste-peintre et sculpteur autodidacte algérien, se distingue...

Saber Mansouri : « Estimer les siens vaut plus que la démocratie »

Historien, romancier et helléniste, Saber Mansouri vit aujourd’hui en...

Maghreb des livres 2025 : salon parisien, censure algéro-compatible

Le Maghreb des livres 2025 s’est tenu à Paris....

Prix Mare Nostrum 2025 : la Méditerranée en 7 essais

Conflits, cultures, résiliences et métissages : la sélection essais...
spot_imgspot_img
- Advertisement -

Tamuɣli n umeɣri . Ur lliɣ d amussnaw di tsekla , maca yelha ma fkiɣ tamuɣli-w deg wayen d-yeffɣen d amaynut deg taɣult-a .

Wagi d ungal  » Tiṭ d yilleḍ  » i d-yura Mass Muḥend Akli Salḥi , aselmad n tsekla n tmaziɣt di tesdawit n Tizi-Wezzu . Ungal yettnuzun deg tnedlist  » Muḥemmed Uhaṛun  » deg Uqbu .
Ungal yellan ass-a gar yifassen-iw , ungal ay bdiɣ s tɣuri , umi ṛuḥeɣ ddac ddac , iwakken ad as-sibenneɣ ugar , umi ttɛawadeɣ tikwal ula i wayen ɣriɣ yagi deg wakken yelha nezzeh . Ad tiɣzif tɣuri-s ilmend imi d ṣṣnef amaynut deg wayen yerzan ungal di tsekla taqbaylit .
 » Tiṭ d yilleḍ  » d ungal amezwaru n uselmad amaru  » Muḥend Akli Salhi  » , i d-iḍefṛen aṭas n yidlisen yura yagi . Ma bedreɣ-d tlata kan deg-sen acku d ayen yerzan tasekla , d wigi i d tisura swayes ara yekcem umeɣri ar umaḍal-agi meqqren atnan yidlisen-agi ihi :  » amezwaru ɣef tsekla d tɣuri  » ,  » wis sin ɣef tɣuri n tneqqist d usefru « ,  » wis kraḍ d asegzawal ameẓẓyan n tsekla « .

D idlisen iwulmen , i ilaqen i wid yebɣan ad ɣren taɣuri iṣeggmen , neɣ ladɣa i wid yebɣan ad d-arun  » ungalen  » imi taggara-yagi  » yuɣal wungal d annar n userwet ideg ur yelli usizdeg .
D idlisen i izemmren ad ɛiwnen win ara yeɣren ungal-agi amezwaru ines , d ungal i d-ineǧǧren abrid ajdid , ma qurneɣ-ten ar wid kan yagi ɣriɣ nekk , ma ɣelṭeɣ init-d anda , d wamek , kunwi yellan di lḥirfa , neɣ kunwi yeɣran ungalen mazal ɣriɣ !
 » Tiṭ d yilleḍ  » mebla ccekk d lɣella n waṭas inadiyen s telqay di tsekla , d tɣuri n waṭas n wungalen di tlata n tutlayin yessen umaru ( Taqbaylit , tafṛansist , taɛṛabt ) . Mačči d ayen isehlen maḍi ! Mačči d asfeckukel ur nesɛi lsas ! D tira s uɣanib d-yufraren yufafen , n uswir aɛlayen , yerẓan asalu deg wayen yeɛnan amaynut di tsekla n teqbaylit d tmaziɣt s umata . D tira ara yernun ccan d wazal i tutlayt-nneɣ.

« Tiṭ d yilleḍ  » ur telli d tiḥkayin-nni nwulef neqqar i yerzan tudert n kra n yimdanen kan di tmetti , d wuguren d-ttemlilin yal ass deg uxeddim neɣ di temɛict.

Maca d ayen nniḍen , d ayen iḥuzan timetti s timmad-is , d aṭan ur d-nettban yedreg ula ɣef tmuɣli n umejjay , d aṭan iḥuzan ula d amejjay , d aṭan n tmetti ineqqen deg umdan cwiṭ cwiṭ .

D aṭan iḥuzan amsawal n teḥkayt . Amsawal-awadem d tafremlit yettawin tettarra gar umejjay d yimuḍan . Tagi d llal n tewriqin i d-yettunefken i umaru . Ula d amaru ur t-yezgil waṭan , yal mara d-yejbed tawriqt , yettaf-d iman-is deg umkan uwadem mebla ma yebna fell-as .
Taḥkayt n  » Tiṭ d yilleḍ  » ɣezzifet d ayen kan , yettwarun deg tewriqin .

D ayen tura tin yecban ifeṭṭiwej n tmes d-yewwin tafat yid-s . D tiwriqin i d-yettwakksen deg tezmamt n tin akken yuḍnen , tiwriqen ta sdat ta , ttbeddilent ula d ini , ta ur teddi d ta , d asaru ɣezzifen iwumi ur tban taggara .
Gedha i Mass Muḥend Akli Salḥi .
Lmulud Sellam .

Dans la même catégorie

Le regard de Jean-Pierre Luminet : Interstellar à la lumière de la science

Depuis le printemps 2025, Jean-Pierre Luminet, figure majeure de...

Mustapha Boucetta : sculpter la mémoire et penser l’avenir

Mustapha Boucetta, artiste-peintre et sculpteur autodidacte algérien, se distingue...

Saber Mansouri : « Estimer les siens vaut plus que la démocratie »

Historien, romancier et helléniste, Saber Mansouri vit aujourd’hui en...

Maghreb des livres 2025 : salon parisien, censure algéro-compatible

Le Maghreb des livres 2025 s’est tenu à Paris....

Prix Mare Nostrum 2025 : la Méditerranée en 7 essais

Conflits, cultures, résiliences et métissages : la sélection essais...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici