4 mai 2024
spot_img
AccueilPolitique« Di tmurt n la Suisse tella la justice… ! » (Mohia)

« Di tmurt n la Suisse tella la justice… ! » (Mohia)

Prisons algériennes

Taɣdemt n tmurt n Lezzayer, ma nezmer ad as-nsemmi ‘’la justice’’, am akken tella di tmura nniḍen i yebnan ɣef uzref/droit d lqanun, terra aqelmun ɣer iḍarren, acku si tazwara-s tbedd zun d azduz deg ufus n udabu ; akka si 1962.

Ar ass-a ur telli teɣdemt igan ccan i wezref akken ad tbedd d talast, d afrag zdat lbaṭel ɣef yal Azzayri.

Timura timezwura deg umaḍal di temsizzelt n « liser n imezdaɣ-is », d tid yesbedden azref afella, mačči d tid ikesben tadrimt, iberwiḍen akked lebyur/inan n lgaz d petrole.

Ayen iḍerrun ass-a di yal tazeqqa n teɣdemt, di temdint n Lezzayer, di Wehran neɣ di yal tiɣremt nniḍen, ur illi d amaynut ɣas ibeddel wudem-is si tnekra/hirak n furar 2019.

- Advertisement -

Yal ass d abruri n iseggasen n lḥebs i d-iɣellin ɣef tarwa n tmurt. Yal amdan yettwarzen, d argaz neɣ d tameṭṭut, ad as-sbibben ayen ur igi, ayen ur issarem ad yeg i tmurt-is.

Di yal tamsalt, adusi d ilem, maca ad ittwarez am netta am wiyaḍ.

Wid d-iffɣen ass-a, deffir agguren d wagguren n lḥebs, s tallalt n imastanen iqublen adabu, ur illi wawal si tama n udabu-nni, zun ad indem deg wayen iga, ad yini : «Surfet-aɣ, necceḍ ». Ulac awal-nni i ggunin Izzayriyen.

Teqqim temsalt deg wawal n tɣennant n zik : «Fkiɣ-as sebaâ s wezduz… qrib nennuɣ ».

Issefk ad tekkes akkin ‘’tirza n tganit’’/détention provisoire.

Di yal tamurt, d win/tin yenɣan, yewten, neɣ yukren ayen meqqren i yettwarzen di lḥebs di tallit n tganit ar tefru fell-as teɣdemt, akken ur ireggel i ufus n teɣdemt, akken ur irennu tawaɣit nniḍen.

Di temsalt n imeḥbas n tikta/détenus d’opinion, tirza (2) ur tezmir ad tili d abrid amezwaru, acku win d-ikkren i lfayda n tmurt-is deg ubrid n talwit d tugdut, ur illi d win/tin ara yewwten ad yerwel akkin.

Ameḥbus/anekraf n tikta ad iwwet akken ad ifares zdat teɣdemt ad iseddu tikta n usalu deg yella, ad iwwet ad d-ibeggen anda yecceḍ udabu mi yeffeɣ seg ubrid n izerfan.

D abrid-nni i yessaram yal anekraf n tikta, ad yeg zdat medden, zdat ineɣmasen craâ asertan / ‘’un procès politique’’.

Tamsalt ass-a, mačči d taɣdemt… d anzel n teɣdemt !

Ur izmir yiwen ad iffer iṭij s uɣerbal. Aseqdec n teɣdemt deg ufus n udabu, di yal tama n tmurt, iban ubrid-is : akken kan ad yerẓ amussu ameqqran d-ilulen si tnekra/hirak n furar 2019.

Ilmend ad isseqdec tamsulta tuffirt, am akken tella deg iseggasen n zik  (sécurité militaire (SM), DRS, ‘’services’’, …), anda win yettwarzen ad imḍel di tesrafin n war isem, adabu ibeddel kan abrid akken ad d-yefk udem n ‘’tmurt deg tella tugdut’’, ibeddel icuddan d usqirri/torture n temsulta s wanzel n teɣdemt. Tiyita yiwet, tawaɣit yiwet.

Ur nesseɣzaf awal ugar :

Adabu n tmurt n Lezzayer deg yir ubrid i yella ; yif-it ad d-yuɣal ɣer ubrid.

Acku ur izmir ad yerẓ amussu ameqqran i yesduklen Izzayriyen deg ubrid n talwit di yal tama n tmurt, am akken ur illi ‘’complot kabyle’’, ur illi ‘’complot mozabit’’ neɣ wayeḍ.

Imeḥbas yellan ass-a ttwarzen, am wid d-iffɣen s yiseɣ ass-a d yiḍelli, d nutni ara yesbedden azekka izerfan, ara yekksen anzel n teɣdemt akken ad teqqim kan di talast-is, am akken teteddu di tmura irebḥen… am tmurt n la Suisse i yecna umedyaz.

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1)  Akken illa wawal : « Di tmurt n la Swis tella lajustis, mačči am dahin ɣur-nneɣ », Mohia /Muḥend U Yeḥya, 1976.

2) Arez/eṭṭef/cudd, tirza/tuṭṭfa. Ulac asɣen akked timerza/visite (ikka-d seg umyag : rzu/visiter, rendre visite).

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

LABA Asbl accueille Leila Zerhouni et Kamel Bencheikh

LABA asbl est heureuse de vous présenter un tandem littéraire Leila Zerhouni et Kamel Bencheikh, auteur.es d'origine algérienne. Les deux écrivains nous reviennent tantôt avec un roman réaliste "Un si...

Les derniers articles

Commentaires récents