19 avril 2024
spot_img
AccueilChroniqueLezzayer : d tamcict i tetten arraw-is

Lezzayer : d tamcict i tetten arraw-is

S TMAZIƔT

Lezzayer : d tamcict i tetten arraw-is

Di lezzayer, leḥsab i txedmeḍ ad tafeḍ xussent tseɛṭac i ɛecrin. Wid iwumi ɣezzif yiles, amenzu d Tebboune i k- yennan: Ilemẓiyen regglen ar Lurup, bɣan ad idiren, ad zhun… mačči d tilelli d weɣrum i ten-yettawin !

Akken qqaren: Iruh a s-ikeḥḥel isderɣel-itt! ɣur-sen tudert mačči d tilelli akken ma tcudd. Amzun rwan medden aɣrum, nutni ula d lbaṭaṭa ur tt-ufin neɣ ur s-zmiren! Ma neḥseb-d ayen ur nettaf di Lezzayer a neččar ikufan d lixsas. Iqeddacen udabu, d kra inemgal, rennun-as afud i wesmerki. Di yal tagnit ad ttalsen i lehdur-a: ilmeẓyen n wass-a, ur d cbin deg-neɣ.

Ttarrant i yinig, i trewla deg teflukin ar Luṛup! Nekni nekker-d di 54 a nessuffeɣ Arumi… Imagdayen yestufan i weskeɛrer ttleqqimen-asen-d awal : Lemmer kkren-d am yiwen ahat i tefra, ahat adabu-ya i sen-yerẓan Ifadden, asirem,  a t- rren d ulac, neɣ a t-rren ansi i d yekka di 62 ar tlisa n Merruk d Tunes. Sin iseggasen-aya nutni d tikli, ur ẓrin ula d abrid ara-d aɣen. Ttsuɣun, teddun, ttaqqalen axxam! Tasertit mačči d tukksa n lxiq. 

Ilemẓiyen ideg tress tyita n wezduz ḥulfan-as, qerriḥet, maɛna warǧin i knan. Yal tikkelt ideg i sen-d yettunefk wawal, neɣ anda zemren reffden-t, ttaran-d i tuzzma n wid akken i ɣezzif yiles: D kunwi i yefkan afus seg zik, almi i ɣ-teḍra yid-neɣ akka, lemmer i d tekrem am yiwen ula d kunwi si 1962 ass-a ur tt-ḥekmen-ara yemcumen, iḥeqqaren, inekkaren umezruy d tmagit-nneɣ, i ɣ- yeǧǧan nectaq ula d lbaṭaṭa.

- Advertisement -

Xersum lemmer i ɣ-d tefkam taɛekkazt tili nerna-yas azeḥleli. Ulac ! Kunwi azgen deg-wen yenza ma d wayeḍ yeččur d awal. Ihi nekni neɛya, neẓra ur yelli tin ara nexdem, ifassen-nneɣ d ilmawen, idammen n wid i d yekkren di 2001 werɛad kkawen. Tiyemmatin yiwet ur tesbir. Tessawalem ɣef wayen ur tessinem, amzun akken tarewla terza-yaɣ nekni kan. ɣert iɣmisen, sselt iradyuyat, ma tesnem-as i uselkim muqlet iẓeḍwa n tmetti.

Ilmeẓyen regglen merra, di Tferka Ugafa s umata, d tin Umalu, d Usammer, di Afɣanistan, di Surya, di Miksik di… lḥasun s kra n tmurt anda ḥekmen s udedduz neɣ s ddin ulac ilemẓi yertaḥen. Ulac tudert, ulac tirga, ulac tayri, ulac…  

Ma di Lezzayer-a i ɣ-d tesbeddem, yella deg-s ala udebbuz n iǧadarmiyen, teččurem leḥbusat d At YiseƔ, tamuḥqranit, llaẓ yerra tili, tekksem taqbaylit tesǧuǧǧgem taɛrabt d tneslemt. Zik teǧǧim-aɣ-d i nekni s yilemẓiyen tamrart neɣ amadaɣ, tura ternim-aɣ-d taflukt. Terrim-aɣ azekka d aẓekka. Ihi tarewla yessemnaɛen bab-is mačči d lɛib. 

(*) Farid Benmokhtar est enseignant de langues et de cultures berbères à l’université Paris 8. 

 

Auteur
Farid Benmokhtar (*)

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents

Qui est desparato ??? on Bonjour Monsieur Trump !
La Loi et la semblance de Loi on Bonjour Monsieur Trump !
Vive la Republique ! on Bonjour Monsieur Trump !
Kichi Duoduma on Bonjour Monsieur Trump !