Site icon Le Matin d'Algérie

Lezzayer d tamurt ilhan : 45 imelyan n ‘’xaliṭ’’… facultatifs  !

Drapeau amazigh

Deg yiwen udlis n tmurt n Lezzayer uran : « Lezzayer deg-s 80 % n Waâraben akked 20 % n ‘’xaliṭ’’ (Iqbayliyen, Icawiyen, Imẓabiyen, Imucaɣ, …)…»

Deg udlis nniḍen : gan tutlayt tamaziɣt, d tutalyt taberranit, idis n tutlayt n Fransa, n Spanya, n Legliz, n Russia,…, rnan sersen-d annayen-nsent. (1)

Di tikliyin n Tnekra/Hirak di 2019-2020, Izzayriyen srefrifen deg igenni annay n Lezzayer akked unnay amaziɣ dduklen… ma d takemmict n « wiyaḍ » (anwi ?) suffɣen-d annay n Falasṭin !

Tafsut n Imaziɣen n 1980 : d agadir ur nrettem !

Afnaten/ixsimen n Lezzayer tazzayrit llan, d imdanen, illa wanda ṭṭfen adabu zun mačči di tmurt n Lezzayer i llan, neɣ ugar, kksen tamurt n Lezzayer, gan-tt d tahrest/colonie n lfutuḥat tinselmin n lqern wis 7 ; syin nnulfan-d 45 imelyan n « xaliṭ », ur ngi aẓar, ur ngi amezruy, ur ngi idles.

Amezwaru deg-sen, di 1962, d kulunil Mohamedi Saïd, win ibedden yakan d aɣella/ccif n Wilaya III, deffir Krim Belkacem. D netta i ibedden d aneɣlaf n usedwel/ministre de l’Education nationale amezwaru n tmurt n Lezzayer tilellit : asmi yerza ɣur-s Mouloud Mammeri akken ad as-issuter ad tekcem tmaziɣt deg uɣerbaz, irra-yas-d : «Ulac tamaziɣt, d imrabḍen irumyen i tt-id-isnulfan… ».

Mohamedi Saïd iṭṭef-d si takti-nni n Lɛulama, zun « ayen illan di tmurt qbel tinneslemt, d ‘’lǧahiliya’’ : ulac amezruy, ulac timetti, ulac idles akked tutlayt tamaziɣt ». Amezruy n tmurt ibda si lqern wis 7. D tasnakta-nni i yeṭṭef MTLD n Messali, i yerna FLN, i yeddan deffir 1962 s tsertit n Ben Bella akked wid d-irnan deffir-s.

Lezzayer, akked ifergan ur nelli (paradigmes, anda tellam ?)

Wid-nni d-issuffɣen annay n Falasṭin di tnemmast n Lezzayer di 2019, mačči d tamsalt n Palestine i d aɣbel-nsen, d tukksa i kksen iman-nsen si tzzayrit-nsen, ufan yif-it ad ilin d irbiben n tmurt taârabt, akkin deg wagmuḍ anemmas.

Imeɣnasen n taârabt-tinneslemt illan deg udabu ass-a, ddan deg usalu n taârabt-tinnselemt n Lɛulama akked wid d-irnan, wten ad kksen aẓar n waɣlan azzayri/nation algérienne. Deg uskasi/débat d-illan di 1976, di tira tamezwarut n usenfar/avant-projet  n « Charte nationale », send ad d-teffeɣ, nnan : « ulac aɣlan azzayri, illa kan waɣlan aârab » (il n’y a pas de nation algérienne, il n’y a que la nation arabe).

Tikli n imeɣnasen d-igan uguren ass-a i tikli n tutlayt tamaziɣt, s yal tikerkas, tamezwarut deg-sent d tamsalt-nni n ‘’facultatif’’. Deg umaḍal, ulac yiwet tmurt i yesbedden almud n tutlayt taɣelnawt, tunsibt s wudem n « facultatif » !

Ɣas tamsalt n ddin ineslem tesderɣel imeɣnasen-nni armi bedden d icenga n tmurt-nsen, sduklen ddin akken d waɣlan d yidles (izwar-asen-d Ahmed Taleb Ibrahimi s wawal-nni : « nekkni d Imaziɣen, tinneslemt taârreb-aɣ/nous sommes des Berbères arabisés par l’islam » ; netta yesdukel ddin d tutlayt akken ad beddlen aẓar n tmurt. D ayen ur nelli)

Di tikli-nsen, imeɣnasen n taârabt-tinneslemt ddan deg ubrid i tenjer temharsa n Fransa si 1830, zun tamurt-a d war tamurt, ur tgi adabu, ur teddukel d aɣlan. Kksen amezruy n tmurt i yennuɣen Roma, i igan yal assaɣ n tadamsa akked Athena, i yennuɣen mgal Carthage…

Sin iberdan i yellan di tsertit-nni n temharsa n Fransa, maca dduklen di tmuɣli-nsen (2) :

  1. Tamuɣli n temharsa (les colonialistes civilisateurs) : «  l’Algérie, une terre sans maîtres… une mosaïque de communautés… de races sans homogénéité, opposées les unes aux autres ».
  2. Tamuɣli n wid ur neqbill tamhersa (les anticolonialistes) : « modèle formulé en 1939 fondé sur l’idée d’un melting-pot entre immigrants européens et autochtones « musulmans » présentés comme une mosaïque de communautés…».

Tamurt n Lezzayer (akked Tefrikt n Ugafa seg yixf ar yixf) tella gar sin iɣesmaren n icenga : win n taârabt-tinneslemt si tama, akked win n « Utaram/Occident » si tama nniḍen.

Ma d iserdasen n Lezzayer skaren « les manœuvres à balles réelles » di tiniri, akken ad nnaɣen… tamurt n Mali !

« Anwa i terniḍ a Muḥend-nneɣ, d Faḍma-nneɣ ! ».

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

  1. Tamaziɣt d « tutalyt taberranit ».
  2. Le modèle colonialiste décrit l’Algérie comme une terre sans maîtres, ouverte à toutes les conquêtes, et l’État précolonial turc comme un État exploiteur et prédateur plaqué sur une mosaïque de communautés […] de races sans homogénéité, opposées les unes aux autres.

Le modèle anticolonialiste français, comporte deux interprétations. La première, marxiste « stalinienne », formulée en 1939 par Maurice Thorez, secrétaire général du PCF, est fondée sur l’idée d’un melting-pot entre immigrants européens et autochtones « musulmans » présentés comme une mosaïque de communautés […] et nourrissait l’illusion d’un brassage entre populations dans un cadre colonial

(in. Une vie debout, Mohammed Harbi, éditions Casbah, 2001, p.146)

  1. ‘’Xaliṭ’’ : ayen ixelḍen, métis, mélanges, war aẓar ibanen.
Quitter la version mobile