27 avril 2024
spot_img
AccueilPolitiqueLezzayer d tamurt ilhan : 45 imelyan n ‘’xaliṭ’’… facultatifs  !

Lezzayer d tamurt ilhan : 45 imelyan n ‘’xaliṭ’’… facultatifs  !

Drapeau amazigh

Deg yiwen udlis n tmurt n Lezzayer uran : « Lezzayer deg-s 80 % n Waâraben akked 20 % n ‘’xaliṭ’’ (Iqbayliyen, Icawiyen, Imẓabiyen, Imucaɣ, …)…»

Deg udlis nniḍen : gan tutlayt tamaziɣt, d tutalyt taberranit, idis n tutlayt n Fransa, n Spanya, n Legliz, n Russia,…, rnan sersen-d annayen-nsent. (1)

Di tikliyin n Tnekra/Hirak di 2019-2020, Izzayriyen srefrifen deg igenni annay n Lezzayer akked unnay amaziɣ dduklen… ma d takemmict n « wiyaḍ » (anwi ?) suffɣen-d annay n Falasṭin !

Tafsut n Imaziɣen n 1980 : d agadir ur nrettem !

- Advertisement -

Afnaten/ixsimen n Lezzayer tazzayrit llan, d imdanen, illa wanda ṭṭfen adabu zun mačči di tmurt n Lezzayer i llan, neɣ ugar, kksen tamurt n Lezzayer, gan-tt d tahrest/colonie n lfutuḥat tinselmin n lqern wis 7 ; syin nnulfan-d 45 imelyan n « xaliṭ », ur ngi aẓar, ur ngi amezruy, ur ngi idles.

  • Ugur ameqqran, ulac win d-ikecmen si berra, d tarwa n tmurt i yeseddan tasertit-nni tamharsant/colonisatrice. Akken tebɣu tili tutlayt-nsen, d tamaziɣt neɣ d darǧa.

Amezwaru deg-sen, di 1962, d kulunil Mohamedi Saïd, win ibedden yakan d aɣella/ccif n Wilaya III, deffir Krim Belkacem. D netta i ibedden d aneɣlaf n usedwel/ministre de l’Education nationale amezwaru n tmurt n Lezzayer tilellit : asmi yerza ɣur-s Mouloud Mammeri akken ad as-issuter ad tekcem tmaziɣt deg uɣerbaz, irra-yas-d : «Ulac tamaziɣt, d imrabḍen irumyen i tt-id-isnulfan… ».

Mohamedi Saïd iṭṭef-d si takti-nni n Lɛulama, zun « ayen illan di tmurt qbel tinneslemt, d ‘’lǧahiliya’’ : ulac amezruy, ulac timetti, ulac idles akked tutlayt tamaziɣt ». Amezruy n tmurt ibda si lqern wis 7. D tasnakta-nni i yeṭṭef MTLD n Messali, i yerna FLN, i yeddan deffir 1962 s tsertit n Ben Bella akked wid d-irnan deffir-s.

Lezzayer, akked ifergan ur nelli (paradigmes, anda tellam ?)

Wid-nni d-issuffɣen annay n Falasṭin di tnemmast n Lezzayer di 2019, mačči d tamsalt n Palestine i d aɣbel-nsen, d tukksa i kksen iman-nsen si tzzayrit-nsen, ufan yif-it ad ilin d irbiben n tmurt taârabt, akkin deg wagmuḍ anemmas.

Imeɣnasen n taârabt-tinneslemt illan deg udabu ass-a, ddan deg usalu n taârabt-tinnselemt n Lɛulama akked wid d-irnan, wten ad kksen aẓar n waɣlan azzayri/nation algérienne. Deg uskasi/débat d-illan di 1976, di tira tamezwarut n usenfar/avant-projet  n « Charte nationale », send ad d-teffeɣ, nnan : « ulac aɣlan azzayri, illa kan waɣlan aârab » (il n’y a pas de nation algérienne, il n’y a que la nation arabe).

Tikli n imeɣnasen d-igan uguren ass-a i tikli n tutlayt tamaziɣt, s yal tikerkas, tamezwarut deg-sent d tamsalt-nni n ‘’facultatif’’. Deg umaḍal, ulac yiwet tmurt i yesbedden almud n tutlayt taɣelnawt, tunsibt s wudem n « facultatif » !

Ɣas tamsalt n ddin ineslem tesderɣel imeɣnasen-nni armi bedden d icenga n tmurt-nsen, sduklen ddin akken d waɣlan d yidles (izwar-asen-d Ahmed Taleb Ibrahimi s wawal-nni : « nekkni d Imaziɣen, tinneslemt taârreb-aɣ/nous sommes des Berbères arabisés par l’islam » ; netta yesdukel ddin d tutlayt akken ad beddlen aẓar n tmurt. D ayen ur nelli)

Di tikli-nsen, imeɣnasen n taârabt-tinneslemt ddan deg ubrid i tenjer temharsa n Fransa si 1830, zun tamurt-a d war tamurt, ur tgi adabu, ur teddukel d aɣlan. Kksen amezruy n tmurt i yennuɣen Roma, i igan yal assaɣ n tadamsa akked Athena, i yennuɣen mgal Carthage…

Sin iberdan i yellan di tsertit-nni n temharsa n Fransa, maca dduklen di tmuɣli-nsen (2) :

  1. Tamuɣli n temharsa (les colonialistes civilisateurs) : «  l’Algérie, une terre sans maîtres… une mosaïque de communautés… de races sans homogénéité, opposées les unes aux autres ».
  2. Tamuɣli n wid ur neqbill tamhersa (les anticolonialistes) : « modèle formulé en 1939 fondé sur l’idée d’un melting-pot entre immigrants européens et autochtones « musulmans » présentés comme une mosaïque de communautés…».

Tamurt n Lezzayer (akked Tefrikt n Ugafa seg yixf ar yixf) tella gar sin iɣesmaren n icenga : win n taârabt-tinneslemt si tama, akked win n « Utaram/Occident » si tama nniḍen.

Ma d iserdasen n Lezzayer skaren « les manœuvres à balles réelles » di tiniri, akken ad nnaɣen… tamurt n Mali !

« Anwa i terniḍ a Muḥend-nneɣ, d Faḍma-nneɣ ! ».

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

  1. Tamaziɣt d « tutalyt taberranit ».
  2. Le modèle colonialiste décrit l’Algérie comme une terre sans maîtres, ouverte à toutes les conquêtes, et l’État précolonial turc comme un État exploiteur et prédateur plaqué sur une mosaïque de communautés […] de races sans homogénéité, opposées les unes aux autres.

Le modèle anticolonialiste français, comporte deux interprétations. La première, marxiste « stalinienne », formulée en 1939 par Maurice Thorez, secrétaire général du PCF, est fondée sur l’idée d’un melting-pot entre immigrants européens et autochtones « musulmans » présentés comme une mosaïque de communautés […] et nourrissait l’illusion d’un brassage entre populations dans un cadre colonial

(in. Une vie debout, Mohammed Harbi, éditions Casbah, 2001, p.146)

  1. ‘’Xaliṭ’’ : ayen ixelḍen, métis, mélanges, war aẓar ibanen.

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents