19 mars 2024
spot_img
AccueilPolitiqueLezzayer, akked ifergan ur nelli (paradigmes, anda tellam ?)

Lezzayer, akked ifergan ur nelli (paradigmes, anda tellam ?)

Manifestation du Hirak

Ass-a, ulac Azzayri ur tt-nefri s wawal-is netta : « tamurt ur tettbeddil ara. Tuɣ yir abrid si 1962 mi d-tekcem ‘’l’armée de l’extérieur’’, simmal ɣer deffir. Mi nessarem ad tbeddel, ad d-tban tafat, ad d-asen azekka-nni wid ara ikersen icuddan ugar ! ».

Tamsalt, mačči d amezruy. Aseggas n 2023 ad ibdu s wurfan n imeḥbas i yettwacudden di yal lḥebs, acku neṭṭqen-d ɣef lbaṭel, sarmen izerfan akked tugdut i tmurt-nsen.

Iḍelli d leḥbas n tuffirt n sécurité militaire (SM) n Merbaḥ, syen d timenɣit rsas i win d-irefden aqerru-s (1963, 1988, 2001, …), tura d taɣdemt n tilifu ibedden zun d amezrag.

Ihi, reglen-d iberdan ?

- Advertisement -

Iberdan ur zmiren ad d-reglen lebda. Di yal inig, ma llan wuguren deg ubrid-ik akken ad teffleḍ akkin i tizi, « beddel abrid, neɣ beddel tikli ». Akka i nnan imezwura.

Ugur ameqqran, d win ara d-ireglen abrid i yiman-is, syin ad yaɣ yir abrid yettawin ɣer yeɣzer.

Amezruy n tmurt n Lezzayer, si tazwara n 1900, ibna d tisuraf n tikliwin n ugdud di « ddaw ubrid, nnig ubrid ».

Di 1926, takemmict n yemdanen kksen paradigme-nni n ‘’invincibilité des armées coloniales’’, slulen-d akabar n Etoile Nord-Africaine (E.N.A.), deg ubrid n timmunent. D amedya n tagrawla n Arrif di Merruk (2) i yasen-ildin abrid. Nnan-as : « nezmer ad nekkes azaglu n listiaâmer ».

Di 1930, d tuɣalin ɣer deffir. Wid iwumi semman « el ɛulama inselmen » (Ben Badis…), bnan-d agadir/paradigme amaynut s takti-nni : « ur nezmir ad nessuffeɣ Fransa… ce n’est pas possible’’, ddan deg ubrid n ddin n ‘’etterbiyya weddin’’, selmaden i yelmeẓyen n tmurt amek ara aɣen luḍu ». Tidett, ur llin d’ixabiten, maca d win i d ugur ameqqran gar-asen d PPA, i yeddan deg usalu n tlelli n ENA.

Di 1954, takemmict nniḍen n yemdanen, ffɣen seg ugraw n ccwal i yellan deg ukabar n MTLD, kksen agadir-nni n timmetrit/réformisme i yebna MTLD n Messali, uɣen abrid n tegrawla, ɣas s wulac. D wid i «yekkren i udrar s umger», armi sawden tamurt ɣer timmunent n 1962, ɣas d tin ur tefri.

Di 1980, d takemmict n yemdanen i yerẓan asalu amaynut, kksen paradigme-nni yebna udabu n FLN, s ‘’tiers-mondisme’’ akked l’arabo-islamisme, zun d tasraft seg ur d-iteffeɣ yiwen. D tafsut n Imaziɣen n 1980 i yeldin abrid d-ireglen si qbel 2000 iseggasen, si tallit n yimnekcem n Ruman. D win i d asalu n wass-a.

Di 2019, ikker-d awaḍu amaynut, issaɣ-d i tmurt akken tella, s wudem-is n tidett, win ur teffir taẓult akked iɣemmi n taârabt-tinneslemt. Hirak/tanekra, d amussu/mouvement i yekksen paradigme-nni igersen tamurt : « akka i tella, akka ara teqqim, ɣas d tikli deg uceryun (système Bouteflika) ».

Tanekra n 2019 ur teqqim di truẓi n usalu amaynut mgal adabu, nettat tekkes calwaw iwten tamurt : Izzayriyen myeẓren gar-asen, d iwaziwen n tlelli, dduklen d agdud am yigduden nniḍen n umaḍal, ur llin d ixsimen neɣ d icenga/iaâdawen n yal ass di temsizzelt ɣer tcekkart uyefki neɣ n smid.

Tamuɣli-nni n tegmatt gar yemdanen ur tezmir ad tekkes, akken ibɣu yurar udabu n wass-a s teɣdemt n usekkak.

Azekka, tamurt n Lezzayer ur tezmir ad teqqim di tmuɣli-nni, paradigme-nni « tamurt ur tettbeddil ara. Tuɣ yir abrid si 1962… simmal ɣer deffir ».

Tamurt tezmer ad tbeddel ɣer wayen ilhan, ma tekkes di tazwara yir iberdan ‘’isehlen’’, wid ur nessuffuɣ :

« Ur nezmir ara » (d asalu n el ɛulama n 1930, wid iteddun ass-a ad siḥellen tagrawla n 1954 i tixunit-nsen n badisiya).

« Ad neg ‘’dewla islamiyya’’ », ad neqqel d irbiben n tgeldiwin n Saâudya, Qatar, Limarat,… (d abrid n FIS/GIA/Rachad… akked wid yettargun el futuḥat).

« Ad d-nefreg aḥric si tmurt-nnaɣ, ad neg taqwirt n Kabylie, zun d tigzirt, anda ara teddu tugdut, ɣas ad neǧǧ akkin amur ameqqran n tmurt i… lxalifa n taârabt-tinneslemt. D asalu n MAK akked wid iteddun d iqeffafen, s tmuɣli n « axxam n baba yerɣa, meqqar ad seḥmuɣ ».

« Ad d-nesnulfu tarebrat ɣas seg wulac, ad nesserɣ tamurt, ad ddun yemdanen s ḥed-tnin,  yiwen deffir wayeḍ, yiwen mgal wayeḍ ». D abrid n wid ur ngi isem, wid iddurin yal agadir, i yekkaten ɣef tuyat n wiyaḍ, maca teddun d ixuniyen n tkanna-nsen…

Iberdan mačči yiwen i tuffɣa si tillas ma tanila/direction twehha ɣer yiswi n tlelli n tmurt tameqqrant, akken ad ikkes paradigme-nni amezwaru n tlisa i yebḍan tamurt d iḥricen, si Libya ar Merruk.

D win i d afrag-paradigme issefken ad ihudd wakali, di tallit n tsertit n umaḍal, zun d tiddas d wuraren n jeopolitik gar tmura n USA, Russia, Urupa, Cinwa, …

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1) Paradigme : D tamuɣli n umaḍal/ddunit akken illa, s iberdan-is akked ifergan-is, zun akken kan i tella ddunit ar asmi ad d-tekcem tmussni, neɣ liman amaynut, ara ibeddlen timsal ( illa wawal n zik : « zdat tterka, neɣ deffir tterka ? », yal tallit s lmizan-is). Ifergan-nni ttilin zun d icuddan ur nettruẓ i yeqqnen imdanen, neɣ d igadiren imeqqranen i d-iregglen-d iberdan (amedya : « ur nezmir ad nekker i wedrar s umger »).

Un paradigme est une manière de voir les choses, un modèle cohérent du monde qui repose sur un fondement défini. Un paradigme peut être infléchi ou totalement remis en cause s’il remplit un certain nombre de conditions expérimentales ou d’insertion dans un nouveau paradigme. Les révolutions scientifiques entraînent des changements de paradigme qui exigent du temps pour pénétrer la communauté scientifique, car le nouveau modèle proposé doit vaincre les obstacles et être assez robuste pour remettre en cause le précédent paradigme. La « vérité scientifique » à un instant donné ne peut représenter qu’un consensus temporaire, les paradigmes étant fluctuants, en particulier dans les sciences humaines et sociales, notamment économiques. (d’après wikipédia)

2) Tagrawla n Arrif (la guerre du Rif, 1920-1926), mgal Spanya akked Fransa, tessenger tazmert n Spanya deg yimenɣi n udrar Anwal di yulyu 1921, syen tessenhez timura n Urupa, tebna tagduda tatrart/moderne ibedden ɣef yidles amaziɣ, mgal yal listiaâmer. Tagrawla n Arrif tezwar, tbedd d amedya i yal tamurt illan imir-nni ddaw uzaglu n listiaâmer. D tin i d aɣerbaz i Mao Zedong di Cinwa, i Ho Chi Minh di Vietnam, i FLN/ALN di Lezzayer.

1 COMMENTAIRE

  1. Skud ur nunag ara ad negzu dacu ittwaghen di tikli n negh seg 1926 ar 62, ad neqqim kan akka : ad nttezzi ghef iman-negh am iderwicen.
    Ad sneqqar kan tawaghit n 62 zun teghlid seg igenni, ulac acu id ikkan sghur negh.
    Ayen ittran di 62 urd ighli ara seg igenni. Llant ghurnegh rev3a n tkertucin, nessufeghitent deg tgherghert, akin i tmurt taqvaylit. Nedja iman n negh d i3eryanen. Hata anida netcha ixfawen n negh ! Nerza tijuma3 (ayen id yugaren seg 1871), nweddef irgazen gher times armi ulac dacu id-igran (anagar tidyal d igujilen). Ghaf acu ? Ghef iswi yugaren taqvaylit. Armi 3eddan fellagh ivezmellihen n 62, nerrat imir i « la morale icctten », « tiyyita sghur rebbi », atg…
    Tamsalt a ur d tewwi ara ghef w ANIWI iseggmen d w aniwi issetwaghen; tewwid ghef DACU ittwaghen d w acu isseggmen.
    Tamughli inu : ma nennugh ghef akin i tamurt taqvaylit, issek ad nennagh akin ad tali ta3ravt d tinneslemt; issefk ad nessedrem tagherme n negh. D ayen i nexdem, rnu mazal degs. Skud ur nennugh akken nughen iEuropyen d Marikan mgal l alman (yiwet n tirni, attas imegran), ad neqqim netnagh tugett ghef ayen ur necqi ara.

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici