26 avril 2024
spot_img
AccueilIdéeLezzayer mačči d Palestine  ! 

Lezzayer mačči d Palestine  ! 

S TMAZIƔT

Lezzayer mačči d Palestine  ! 

Urar n wid yeggunin tifrat n tmurt ad d-tas si Palestine-Falastin (1), d wid iran ad aɣ-skecmen deg uḥḍun n tixxubta n « nationalisme arabe », ansi ur d-nteffeɣ !

Uguren n tmurt n Lezzayer ad frun di tmurt n Lezzayer, acku ayen akk ad d-yasen seg Wagmuḍ/Orient neɣ ansi nniḍen, d tilufa kan ara d-irnu. Abrid immuten (impasse) ur issuffuɣ. 

Yal amennuɣ ass-a, issefk ad iddu deg usalu n bennu n Tmazɣa n talwit, n tugdut ; d win i yessaram umur ameqqran n Izzayriyen akked lǧiran-nnaɣ.

Ugur ameqqran ass-a, d abrid i yuɣ udabu akken ad ibrez annar i tsertit-is, idda-yas s wudem-nni n « ad d-iddu neɣ ad iqres » : d acuddu n yemdanen yal ass ɣer leḥbas, d argaz neɣ d tameṭṭut, d wid d-ikkren ɣef izerfan akked yidles n tmurt ; di tallit deg irebraben n tinneslemt s ibeckiḍen, teddun si tiɣremt ɣer tayeḍ, si tmurt ɣer tayeḍ !

Amek i nezmer ad tt-nefhem ?

Tidett, tikli n udabu ur telli d tamaynut. Issen-asent i tkerkas akken ad issedrem ayen d-ibedden zdat-s :

- Advertisement -
  • Deffir 1970, irẓa tiddukla tilellit n inelmaden (UNEA), isnulfa-d tiddukla n UNJA yeqqnen ɣer néo-FLN, tbedd zun tamsulta ɣef yelmeẓyen n tmurt.

  • Di 1981, isnulfa-d amussu/mouvement n ixuniyen inselmen, akken ad yerẓ amussu d-ilulen si Tefsut Imaziɣen n 1980. Di tesdawit n Lezzayer, imsulta ttcuddun wid yettewten, ma d wid iwten sensaren-ten akkin. D wid-nni i yenɣan Kamal Amzal di Ben Aknoun, deg wass n 02/11/1982.

  • Deffir 1980, ldin-asen i yixuniyen tibbura n tesdawiyin, sseɣlin-d qawsas ɣef inelmaden akked tnelmadin. Tedwel tesdawit d annar n imennuɣen, adabu yeqqim-d afella, yettferriǧ.

  • Deffir 1991, mi yekker ṭṭrad n FIS-AIS mgal adabu akked mgal tamurt, iqeddacen n udabu (‘’les services’’), snulfan-d GIA akken ad berzen yis tamurt, ad kksen wid i d-ibedden d afrag ɣef tmurt. Acḥal i yemmuten s waldun neɣ s ujenwi, akken taggara d netta kan (adabu) ad d-iqqimen.

  • Times i ssaɣen di ɣect i tmurt n Leqbayel, akked d usxerweḍ s tsertit n MAK ur nekcim di tirrebrebt, ddant deg ubrid n tkerkas-nni i nessen.

Ass-a, d tikli-nni n GIA i yuɣ udabu, maca s useqdec n teɣdemt, mačči s ibeckiḍen, lbumbat akked timezla s unjenwi. 

Anda yella umgared/lxilaf gar Ali Belhadj n yiḍelli, akked wid illan ass-a gelden di tzeqqa n El Mouradia ?

Ussan-a, adabu yufa-d tamsalt nniḍen swayes iteddu ad ikrez ugar akken ad isseḥmu Izzayriyen, akken nitni, taggara, ad ttun tamsalt n udabu akked tlufa n tmurt : 

« Merruk akked Israël dduklen, fran, ad gen yal asɣen di tsertit-nsen, di tezmer n iserdasen-nnsen… Iwweḍ-aɣ-d Israël ɣer umnar ! ».

Adabu yezwar-as am akken yessen ad yeg yal tikkelt : ad d-issuffeɣ adendun/ṭbel n Palestine, ad as-yernu aberraḥ-nni n « Ayyuha el ɛarab ! ».

Maca, tallit tbeddel, « le monde arabe » yenger, yal yiwen yelha-d di tilkin-is, ma d Izzayriyen ssnen, ẓran ayen illan deg umaḍal, ur aɣ-ittkellix ugar : 

Lezzayer mačči d Palestine ! 

A.U L.

Timerna / Notes :

1) Di 1978, yiwen umeɣnas n Merruk, i yellan iteddu mgal tasertit n ugellid Ḥasan II, inna-yas : « la solution du problème marocain (ie. dictature sanguinaire sous Hassane II) est au Moyen-Orient (sic) » !

Tadyant-a, am tin n wid d-issuffuɣen annay n Palestine di tnemmast n tmanaɣt n Lezzayer, di tikliwin n Hirak-Tanekra di 2019 !

 

 

Auteur
Aumer U Lamara, physicien, écrivain

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents