2 octobre 2023
spot_img
AccueilIdéeLezzayer mačči d Palestine  ! 

Lezzayer mačči d Palestine  ! 

S TMAZIƔT

Lezzayer mačči d Palestine  ! 

Urar n wid yeggunin tifrat n tmurt ad d-tas si Palestine-Falastin (1), d wid iran ad aɣ-skecmen deg uḥḍun n tixxubta n « nationalisme arabe », ansi ur d-nteffeɣ !

Uguren n tmurt n Lezzayer ad frun di tmurt n Lezzayer, acku ayen akk ad d-yasen seg Wagmuḍ/Orient neɣ ansi nniḍen, d tilufa kan ara d-irnu. Abrid immuten (impasse) ur issuffuɣ. 

Yal amennuɣ ass-a, issefk ad iddu deg usalu n bennu n Tmazɣa n talwit, n tugdut ; d win i yessaram umur ameqqran n Izzayriyen akked lǧiran-nnaɣ.

Ugur ameqqran ass-a, d abrid i yuɣ udabu akken ad ibrez annar i tsertit-is, idda-yas s wudem-nni n « ad d-iddu neɣ ad iqres » : d acuddu n yemdanen yal ass ɣer leḥbas, d argaz neɣ d tameṭṭut, d wid d-ikkren ɣef izerfan akked yidles n tmurt ; di tallit deg irebraben n tinneslemt s ibeckiḍen, teddun si tiɣremt ɣer tayeḍ, si tmurt ɣer tayeḍ !

Amek i nezmer ad tt-nefhem ?

Tidett, tikli n udabu ur telli d tamaynut. Issen-asent i tkerkas akken ad issedrem ayen d-ibedden zdat-s :

  • - Advertisement -

    Deffir 1970, irẓa tiddukla tilellit n inelmaden (UNEA), isnulfa-d tiddukla n UNJA yeqqnen ɣer néo-FLN, tbedd zun tamsulta ɣef yelmeẓyen n tmurt.

  • Di 1981, isnulfa-d amussu/mouvement n ixuniyen inselmen, akken ad yerẓ amussu d-ilulen si Tefsut Imaziɣen n 1980. Di tesdawit n Lezzayer, imsulta ttcuddun wid yettewten, ma d wid iwten sensaren-ten akkin. D wid-nni i yenɣan Kamal Amzal di Ben Aknoun, deg wass n 02/11/1982.

  • Deffir 1980, ldin-asen i yixuniyen tibbura n tesdawiyin, sseɣlin-d qawsas ɣef inelmaden akked tnelmadin. Tedwel tesdawit d annar n imennuɣen, adabu yeqqim-d afella, yettferriǧ.

  • Deffir 1991, mi yekker ṭṭrad n FIS-AIS mgal adabu akked mgal tamurt, iqeddacen n udabu (‘’les services’’), snulfan-d GIA akken ad berzen yis tamurt, ad kksen wid i d-ibedden d afrag ɣef tmurt. Acḥal i yemmuten s waldun neɣ s ujenwi, akken taggara d netta kan (adabu) ad d-iqqimen.

  • Times i ssaɣen di ɣect i tmurt n Leqbayel, akked d usxerweḍ s tsertit n MAK ur nekcim di tirrebrebt, ddant deg ubrid n tkerkas-nni i nessen.

Ass-a, d tikli-nni n GIA i yuɣ udabu, maca s useqdec n teɣdemt, mačči s ibeckiḍen, lbumbat akked timezla s unjenwi. 

Anda yella umgared/lxilaf gar Ali Belhadj n yiḍelli, akked wid illan ass-a gelden di tzeqqa n El Mouradia ?

Ussan-a, adabu yufa-d tamsalt nniḍen swayes iteddu ad ikrez ugar akken ad isseḥmu Izzayriyen, akken nitni, taggara, ad ttun tamsalt n udabu akked tlufa n tmurt : 

« Merruk akked Israël dduklen, fran, ad gen yal asɣen di tsertit-nsen, di tezmer n iserdasen-nnsen… Iwweḍ-aɣ-d Israël ɣer umnar ! ».

Adabu yezwar-as am akken yessen ad yeg yal tikkelt : ad d-issuffeɣ adendun/ṭbel n Palestine, ad as-yernu aberraḥ-nni n « Ayyuha el ɛarab ! ».

Maca, tallit tbeddel, « le monde arabe » yenger, yal yiwen yelha-d di tilkin-is, ma d Izzayriyen ssnen, ẓran ayen illan deg umaḍal, ur aɣ-ittkellix ugar : 

Lezzayer mačči d Palestine ! 

A.U L.

Timerna / Notes :

1) Di 1978, yiwen umeɣnas n Merruk, i yellan iteddu mgal tasertit n ugellid Ḥasan II, inna-yas : « la solution du problème marocain (ie. dictature sanguinaire sous Hassane II) est au Moyen-Orient (sic) » !

Tadyant-a, am tin n wid d-issuffuɣen annay n Palestine di tnemmast n tmanaɣt n Lezzayer, di tikliwin n Hirak-Tanekra di 2019 !

 

 

Auteur
Aumer U Lamara, physicien, écrivain

 




ARTICLES SIMILAIRES

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

Les plus lus

Deux syndicalistes de la Cosyfop accusés de terrorisme

Dans un communiqué, la Cosyfop (confédération syndicale des forces productives) s'alarme des accusations de terrorisme dont sont victimes deux syndicalistes de cette organisation. MM Hamza...

Les plus populaires

Commentaires récents