29 mars 2024
spot_img
AccueilPolitiqueMerruk - Lezzayer : di temsizzelt ɣer nnger ?

Merruk – Lezzayer : di temsizzelt ɣer nnger ?

Prison 

Aytmaten d aytmaten, tasertit tefreq-iten (1) ! Akken bɣun mgaraden iberdan-nsen, maca deg yiwen, Merruk d Lezzayer dduklen zun d akniwen : d agdal n izerfan n yemdanen. Am Lezzayer, am Merruk, sbedden leḥbas i tarwa-nsen zun d tiwizi neɣ d timsizzelt anwa ad ten-iččaren ; rran taɣdemt d anzel, yal ass ad ternu tissi.

Di tallit n Hassan II akked Boumediène, wḍen yimsulta armi ttembaddalen imeḥbas : Azzayri irewlen ɣer Merruk akken ad innser, ad t-id-cudden syin yimsulta imerrukiyen, d abrid ɣer lḥebs di Lezzayer ; akken daɣ i yimerrukiyen d-irewlen ɣer Lezzayer, azekka-nni ad ttwacudden, ad zegren talast, qqnen, d tarzeft i Hassan II, d abrid ɣer Derb Mulay Crif, di Casablanca (2).

Gar snat n tmura-nni, ilmend ad d-iqqim lxir gar-asent si ṭṭrad n 1954-1962 mgal Fransa, ass-a tufrar-d tɣennant tameqqrant i d-ikkan si ṭṭrad-nni gar-asent di 1963 (‘’guerre des sables’’), akked tin n 1976 (ṭṭrad n Amgala). Tamentilt/tasebbiwt-nsent d tilisa gar snat n tmura. Merruk ira ad yerr tamurt n Tinduf d ayla-s (3).

Imenɣi n Amgala irna-d d tawaɣit deffir tlalit n tagduda RASD (République Arabe Sahraoui Démocratique), si mi teffeɣ Spanya si tmurt n Asif Zeggaɣen/Segyet el Ḥamra di 1975.

- Advertisement -

D Muaâmmar el Qeddafi akked Boumediène i d-islulen ‘’Tamurt taârabt’’ di Tefrikt tamaziɣt.

Tamsalt n RASD teqqim-d d timmist gar tmura.

Am udabu yellan di Merruk (‘’agellid Ayaâlawi Muḥemmed VI), am udabu yellan di Lezzayer (win d-ifkan aẓar si coup d’État n 1962 akked win n 1965), yiwen ur ibedd ɣef ufus n uɣref n tmurt-is. I sin d asekkak. Nutni smentigen uguren n tlisa ur nelli, akked RASD, akken ad qqimen ugar. Ur telli tebburt si tama-nsen, ur d-tban tifrat-is.

Tifrat d talwit di Tamazɣa ad d-asent si tmuɣli tamaynut, si bennu n tmurt tameqqrant ara yekksen tilisa-nni, ara igen amkan i temnaṭ n Asif Zeggaɣen/’’Seḥra taɣerbit’’, am nettat am temnaḍin nniḍen n tmurt tameqqrant (« la solution est dans la refondation nord-africaine », akken t-uran imussnawen).

Ilmend tayuga Merruk-Lezzayer ad tbedd zun d tagejdit n tlalit n Tamazɣa, am akken llant tmura n Fransa akked Almania (‘’couple franco-allemand’’) di bennu n UE/Urupa tameqqrant, adabu-ya d udabu-yen ttemgabaren am umcic d uɣerda, d anbac di yal annar, ttaɣen-d simal uzzal n ṭṭrad i temsizzlet n nnger.

Sin wudmawen n tsertit-nsen gan zun d azamul n usxerweḍ n tikli-nsen iteddun ɣer txessart :

1. Yal yiwen tamaziɣt-is !

Am Merruk, am Lezzayer gan annar n tmaziɣt zun d annar n tismin, neɣ n tiddas, anwa ara igen ayen ur iga wayeḍ, ɣas taḥraymit tella, tecrek-iten di yal tama, anwa deg-sen ara yesqedcen tamaziɣt i wammud/lfayda-s.

Iḍelli kan (03/05/2023), Merruk isbedd Yennayer (tabburt useggas) d ass unṣib (nouvel an amazigh officiel).

Ass-a, di snat tmura, tutlayt tamaziɣt d taɣelnawt, d tunsibt, tettelmad deg uɣerbaz, maca teqqim d tarbibt (facultative), gan-as ifergan zun tella teqqen deg udaynin.

Azekka, yiwen deg-sen ad innal aleqqaf n tiddest, ad ikker ad isselmed tamaziɣt d tagejdit deg uɣerbaz di yal tama n tmurt, neɣ wayeḍ ad isbedd annay amaziɣ, ad irrefref nnig ibergen n Rbaṭ (palais royal) di Merruk, neɣ nnig tzeqqa n El Muradia di Lezzayer. Anwa ara yezwiren wayeḍ ?

2. Yal yiwen ad iwwet s wayen yufa !

Am Merruk, am Lezzayer, yal yiwen ikkat ad d-isbedd si berra wid ara yeddun di tsertit-is, ara t-yallen, s tezmert swayes ara yifrir nnig uxsim-is : akka d Marikan, Fransa, Spanya, akkin d Russia, China d tmura nniḍen.

Di temsizzelt n nnger, Merruk yezwar akkin, issekcem-d Israël deg unnar, akken ad as-d-izzenz isufar n ṭṭrad (logiciel espion Pegasus n NSO Group, missiles à guidage sophistiqué, systèmes d’information, …), yerna-d imussnawen (les experts) ara yeslemden iserdasen n Merruk. Awal iffeɣ, mačči d ayen iffren.

Wid n Lezzayer cudden arkasen akken ad d-afen swayes ara qablen axsim-nsen, teddun ad d-aɣen ugar n wuzzal akked yal asafar n taâssast sɣur tmurt n Russia.

Maca, tamsalt tettraḥ rẓaget, acku tezmer ad taweḍ temsizzelt-nni ɣer wanda ur d-tettuɣal, ma ikcem-d annar Wagner akked la milice Kadyrovtsy (milice islamique Tchetchène de Khadyrov), neɣ yir afus nniḍen.

Anwa i yessarmen ad taweḍ ɣer din, anwa i yessarmen ad rnunt tmura n Lezzayer d Merruk ɣer ugraw n twaɣit deg tella ass-a Libya, Mali… ?

Aumer U Lamara 

Timerna / Notes :

1) Akken illa yinzi ; « Aytmaten d aytmaten, adis/aâbbuḍ iferq-iten ».

2) Derb Mulay Crif : d tazeqqa n imsulta (lḥebs) di Casablanca anda i sqirriyen (tortures) imeḥbas d-ikkren mgal adabu, di tallit n Hassan II.

2) Agraw n OUA (Organisation de l’Unité Africaine), ass-a UA (Union Africaine), ifra tamsalt n tlisa gar tmura, deg yiwen usaḍuf-is : « intangibilité des frontières héritées de la colonisation » (ad qqiment tlisa akken llant di tallit n temhersa/colonisation).

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici