28.9 C
Alger
samedi 5 juillet 2025
AccueilPolitiqueMerruk - Lezzayer : di temsizzelt ɣer nnger ?

Merruk – Lezzayer : di temsizzelt ɣer nnger ?

Date :

Dans la même catégorie

Ass-a, d ass-nni n « Taḥya Lǧazayer ! »

Ass-nni n 5 yulyu 1962, nella di taddart, nessuli...

Algérie : la gouvernance autoritaire, un chemin vers l’impasse

L'Algérie qui fête la 63e année de son indépendance...

Le monde perdu de Brahim Saci

Noter la fuite du temps, énumérer les phases lumineuses...

Quand le « trabendo » légalisé alimente la spirale de dépréciation du dinar 

La spirale de dépréciation du dinar algérien s’accélère, atteignant...

6500 détenus graciés par Tebboune

Une grâce présidentielle a été décidée par le chef...
spot_imgspot_img
- Advertisement -

Prison 

Aytmaten d aytmaten, tasertit tefreq-iten (1) ! Akken bɣun mgaraden iberdan-nsen, maca deg yiwen, Merruk d Lezzayer dduklen zun d akniwen : d agdal n izerfan n yemdanen. Am Lezzayer, am Merruk, sbedden leḥbas i tarwa-nsen zun d tiwizi neɣ d timsizzelt anwa ad ten-iččaren ; rran taɣdemt d anzel, yal ass ad ternu tissi.

Di tallit n Hassan II akked Boumediène, wḍen yimsulta armi ttembaddalen imeḥbas : Azzayri irewlen ɣer Merruk akken ad innser, ad t-id-cudden syin yimsulta imerrukiyen, d abrid ɣer lḥebs di Lezzayer ; akken daɣ i yimerrukiyen d-irewlen ɣer Lezzayer, azekka-nni ad ttwacudden, ad zegren talast, qqnen, d tarzeft i Hassan II, d abrid ɣer Derb Mulay Crif, di Casablanca (2).

Gar snat n tmura-nni, ilmend ad d-iqqim lxir gar-asent si ṭṭrad n 1954-1962 mgal Fransa, ass-a tufrar-d tɣennant tameqqrant i d-ikkan si ṭṭrad-nni gar-asent di 1963 (‘’guerre des sables’’), akked tin n 1976 (ṭṭrad n Amgala). Tamentilt/tasebbiwt-nsent d tilisa gar snat n tmura. Merruk ira ad yerr tamurt n Tinduf d ayla-s (3).

Imenɣi n Amgala irna-d d tawaɣit deffir tlalit n tagduda RASD (République Arabe Sahraoui Démocratique), si mi teffeɣ Spanya si tmurt n Asif Zeggaɣen/Segyet el Ḥamra di 1975.

D Muaâmmar el Qeddafi akked Boumediène i d-islulen ‘’Tamurt taârabt’’ di Tefrikt tamaziɣt.

Tamsalt n RASD teqqim-d d timmist gar tmura.

Am udabu yellan di Merruk (‘’agellid Ayaâlawi Muḥemmed VI), am udabu yellan di Lezzayer (win d-ifkan aẓar si coup d’État n 1962 akked win n 1965), yiwen ur ibedd ɣef ufus n uɣref n tmurt-is. I sin d asekkak. Nutni smentigen uguren n tlisa ur nelli, akked RASD, akken ad qqimen ugar. Ur telli tebburt si tama-nsen, ur d-tban tifrat-is.

Tifrat d talwit di Tamazɣa ad d-asent si tmuɣli tamaynut, si bennu n tmurt tameqqrant ara yekksen tilisa-nni, ara igen amkan i temnaṭ n Asif Zeggaɣen/’’Seḥra taɣerbit’’, am nettat am temnaḍin nniḍen n tmurt tameqqrant (« la solution est dans la refondation nord-africaine », akken t-uran imussnawen).

Ilmend tayuga Merruk-Lezzayer ad tbedd zun d tagejdit n tlalit n Tamazɣa, am akken llant tmura n Fransa akked Almania (‘’couple franco-allemand’’) di bennu n UE/Urupa tameqqrant, adabu-ya d udabu-yen ttemgabaren am umcic d uɣerda, d anbac di yal annar, ttaɣen-d simal uzzal n ṭṭrad i temsizzlet n nnger.

Sin wudmawen n tsertit-nsen gan zun d azamul n usxerweḍ n tikli-nsen iteddun ɣer txessart :

1. Yal yiwen tamaziɣt-is !

Am Merruk, am Lezzayer gan annar n tmaziɣt zun d annar n tismin, neɣ n tiddas, anwa ara igen ayen ur iga wayeḍ, ɣas taḥraymit tella, tecrek-iten di yal tama, anwa deg-sen ara yesqedcen tamaziɣt i wammud/lfayda-s.

Iḍelli kan (03/05/2023), Merruk isbedd Yennayer (tabburt useggas) d ass unṣib (nouvel an amazigh officiel).

Ass-a, di snat tmura, tutlayt tamaziɣt d taɣelnawt, d tunsibt, tettelmad deg uɣerbaz, maca teqqim d tarbibt (facultative), gan-as ifergan zun tella teqqen deg udaynin.

Azekka, yiwen deg-sen ad innal aleqqaf n tiddest, ad ikker ad isselmed tamaziɣt d tagejdit deg uɣerbaz di yal tama n tmurt, neɣ wayeḍ ad isbedd annay amaziɣ, ad irrefref nnig ibergen n Rbaṭ (palais royal) di Merruk, neɣ nnig tzeqqa n El Muradia di Lezzayer. Anwa ara yezwiren wayeḍ ?

2. Yal yiwen ad iwwet s wayen yufa !

Am Merruk, am Lezzayer, yal yiwen ikkat ad d-isbedd si berra wid ara yeddun di tsertit-is, ara t-yallen, s tezmert swayes ara yifrir nnig uxsim-is : akka d Marikan, Fransa, Spanya, akkin d Russia, China d tmura nniḍen.

Di temsizzelt n nnger, Merruk yezwar akkin, issekcem-d Israël deg unnar, akken ad as-d-izzenz isufar n ṭṭrad (logiciel espion Pegasus n NSO Group, missiles à guidage sophistiqué, systèmes d’information, …), yerna-d imussnawen (les experts) ara yeslemden iserdasen n Merruk. Awal iffeɣ, mačči d ayen iffren.

Wid n Lezzayer cudden arkasen akken ad d-afen swayes ara qablen axsim-nsen, teddun ad d-aɣen ugar n wuzzal akked yal asafar n taâssast sɣur tmurt n Russia.

Maca, tamsalt tettraḥ rẓaget, acku tezmer ad taweḍ temsizzelt-nni ɣer wanda ur d-tettuɣal, ma ikcem-d annar Wagner akked la milice Kadyrovtsy (milice islamique Tchetchène de Khadyrov), neɣ yir afus nniḍen.

Anwa i yessarmen ad taweḍ ɣer din, anwa i yessarmen ad rnunt tmura n Lezzayer d Merruk ɣer ugraw n twaɣit deg tella ass-a Libya, Mali… ?

Aumer U Lamara 

Timerna / Notes :

1) Akken illa yinzi ; « Aytmaten d aytmaten, adis/aâbbuḍ iferq-iten ».

2) Derb Mulay Crif : d tazeqqa n imsulta (lḥebs) di Casablanca anda i sqirriyen (tortures) imeḥbas d-ikkren mgal adabu, di tallit n Hassan II.

2) Agraw n OUA (Organisation de l’Unité Africaine), ass-a UA (Union Africaine), ifra tamsalt n tlisa gar tmura, deg yiwen usaḍuf-is : « intangibilité des frontières héritées de la colonisation » (ad qqiment tlisa akken llant di tallit n temhersa/colonisation).

Dans la même catégorie

Ass-a, d ass-nni n « Taḥya Lǧazayer ! »

Ass-nni n 5 yulyu 1962, nella di taddart, nessuli...

Algérie : la gouvernance autoritaire, un chemin vers l’impasse

L'Algérie qui fête la 63e année de son indépendance...

Le monde perdu de Brahim Saci

Noter la fuite du temps, énumérer les phases lumineuses...

Quand le « trabendo » légalisé alimente la spirale de dépréciation du dinar 

La spirale de dépréciation du dinar algérien s’accélère, atteignant...

6500 détenus graciés par Tebboune

Une grâce présidentielle a été décidée par le chef...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici