AccueilPolitiqueParadigme amcum  !

Paradigme amcum  !

Tafrent n 7 ctamber 2024 di tmurt n Lezzayer tesban-d ayen illan, ayen yernan ɣer sdat deg ubrid n tikerkas !

Ulac ayen iffren. Timura n medden teffɣent-d si tesraft, nekkni nkeccem ugar di tesraft-nni n 99 % n Kim Il-Sung, nrennu neqqaz. Vladimir Poutine ur issaweḍ ɣer wannag-nni !

Awal-nneɣ mačči akken ad nerr awren ɣer tessirt, akken ad nessiɣzef awal ɣef 5 %, 20 % neɣ 48 % n Izzayriyen i ideɣren di tafrent-nni, neɣ ala. Ur neskar lmizan i usekkak.

Awal-nneɣ akken kan ad d-nessifrir snat temsal timeqqranin i d-ifkan udem n tmurt n Lezzayer, zun paradigme (1) illan deg wadmeɣ n yemdanen, ifka aẓar deg wakal n tmurt, armi ur izmir ad d-ikkes. Iẓẓa tuẓẓal armi kan !

Amezwaru d paradigme n beṭṭu n tmurt n Lezzayer ɣef sin yeḥricen.

- Advertisement -

I tiṭ n umur ameqqran n yemdanen, llan sin iderma n Izzayriyen : llan Izzayriyen menwala, wid i yettazzalen yal ass ɣef uɣrum-nsen, llan diɣ wid yufraren nnig-nsen, « les décideurs », wid iṭṭfen ixf n umrar di yal tamsalt ; d nutni i d adabu.

Maca, mazal ur as-gin isem i wedrum-nni n « les décideurs », imawlan n tmurt, wid ittḍebbiren, wid iḥekmen. Ama deg wawal, ama di tira s tefransit, awal iqqim akken illa, akken i t-id-snulfan wid « issnen ».

Awal-nni yefka anza ɣer wawal-ni n « Maghreb » ; netta yella kan di tira s tefransit akked taârabt tfusḥa. Ma ɣur Izzayriyen, « lmeɣreb » d tameddit mi yeɣli yiṭij, neɣ d lawan n tuddna akked tẓallit n wid ittẓallan, neɣ d tamurt n Merruk.

Ass-a, Izzayriyen zun wekklen wid iṭṭfen adabu, « les décideurs », zun tamurt nsen, ma d izzayriren bedden kan zun d ikerrayen… neɣ d ixemmasen.

Amek i yekcem waṭan-a tamurt, amek izmer ad ikkes ?

Wis sin, d ayen d ilulen seg wayen yuran afella.

Si tafrent n 7 ctamber, awal n tuzzma  yeḥma, irekkem irennu ɣef tedbelt n ANIE (2), ayɣer ur d-tefki leḥsab iseggmen. Yal amdan, yal aɣmis amek iẓegga ɣef rrya d-illan neɣ ur d-nelli, yal yiwen yessezray irennu imḍanen-nni i d-tefka ANIE. Yal yiwen ur yumin ayen i d-tefka tedbelt n ANIE, yal yiwen yumen illa deg-s userǧen.

Maca, awal iqqim kan di tuzzma. Amzun tadbelt-nni n ANIE d Rebbi i tt-id-inezlen, teɣli-d seg igenni akken ad teṭṭef tanemmast ! D paradigme iẓẓan deg wallaɣ.

Di tazwara, yiwen ur inni awal-ni : « ekkset akkin ANIE : ». Armi d ussan-a ineggura i yessaweḍ wawal ɣer din : asuter n tukksa/dissolution n ANIE (3).

Tadbelt n ANIE, d système i tt-id-isnulfan, s tmara, di tallit n tnekra n 2019, akken kan ad isserwet ugar, ad iṭṭef yiwen yixf n umrar di yal tafrent, am akken llant teddunt temsal si 1962. D yiwen udabu, d yiwen ubrid-is.

Amek i d ixf-is ?

Tanekra/hirak n 2019 tewwi-d tamuɣli tamezwarut akken ad tbeddel tmurt ɣef lsas, ad ibeddel udabu, ad yali uwanak aɣarim, mačči d aserdas (Etat civil, pas militaire).

Asurif nniḍen, d abeddel n paradigme nniḍen, akken adabu ad yili deg ufus n yal amdan azzayri, d yal aɣerman/citoyen iṭṭfen iccer n lkaɣeḍ di yal tafrent akken ad idɣer/ibbuṭi akken iwala netta/nettat iwata i tmurt, ad yili d netta i d « décideur », ad ikkes akkin uẓar n « les décideurs » n at war isem, n at war udem. 

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1. Paradigme : d tamuɣli n ugama, n timetti, n tmussni, tin i yesduklen imdanen di yiwet tallit, teddun deg yiwen ubrid.

Un paradigme (dans les sciences humaines et sociales)  est une représentation du monde, une manière de voir les choses, un modèle cohérent du monde qui repose sur un fondement défini (courant de pensée, etc.)… Un paradigme peut être infléchi ou totalement remis en cause s’il remplit un certain nombre de conditions expérimentales ou d’insertion dans un nouveau paradigme. Les révolutions scientifiques entraînent des changements de paradigme qui exigent du temps pour vaincre les obstacles … Les collectivités humaines sont régies par des pratiques, des croyances partagées (paradigme)… Les paradigmes tendent également à différer selon les groupes sociaux et à changer dans le temps avec l’évolution des connaissances… (wikipédia).

2. Autorité nationale indépendante des élections (ANIE) est l’organisme algérien chargé de toute opération électorale et référendaire, créé à la suite des manifestations de 2019 en Algérie1. L’ANIE est créée le 15 septembre 2019 par une loi organique. Elle gère, selon cette loi, toutes les étapes du processus électoral à partir de la préparation des élections jusqu’à la proclamation des résultats préliminaires, prérogatives autrefois du ministère de l’Intérieur. Il y a lieu également de noter le transfert de certaines prérogatives du Conseil constitutionnel vers l’Autorité indépendante.

3. Di 1947 di tmurt n Igawawen, yettwaṭṭef ɣer lḥebs yiwen umeɣnas n PPA i yettnaɣen akken ad ikkes udabu n temhersa/colonisation n Fransa.  Tawacult-is tessuter i yiwen ubugaṭu n tmurt, akken ad ibedd fell-as d amastan, ad iwwet ad t-id-issuffeɣ. Abugaṭu-nni yerra-yasen i wid i yas-issutren : « amek ara beddeɣ d abugaṭu ɣef yiwen i yennan i Fransa, « kem effeɣ, nek ad ḥekmeɣ deg umkan-im ! ».

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles