26 avril 2024
spot_img
AccueilIdéeTamsirt tameqqrant si tifranin n tɣiwanin/APC, APW

Tamsirt tameqqrant si tifranin n tɣiwanin/APC, APW

Vote et fraude.

Tazarezt/tasraft tella tɣez, thegga akken ad teɣli deg-s tmurt.

Di yal amkan, tebḍa tmurt ɣef sin iderma : wid iran ad gedlen ayen akk ad d-yasen sɣur udabu, s tiɣri-nni n Hirak-Tanekra si 2019, « ulac tifranin akked tibbandit » (1), akked wid iran ad kecmen di temsizzelt… akken ur ttaǧǧan taɣiwant-nsen neɣ taseqqamut n twilayt ad teɣli gar ifassen n ibandiyen !

Yal tama tenna d nettat i yellan deg ubrid.

Ma d at ikabaren n udabu (FLN, RND, MSP…), llan cudden arkasen-nnsen, am akken uɣen tanamit,  ad kecmen di temsizzelt, akken ad sersen iḍarren-nnsen di tɣiwant neɣ di twillayt. Llan ffɣen si tzuliɣt, kecmen-d seg iceqqiq ; d tin i d tafellaḥt-nnsen seg-wasmi d-lulen s učamar !

- Advertisement -

Tafrent tefra, wid d-ibedden nnig lebɣi n at tmurt-nnsen ndemmen, taggara kkaten deg ifassen-nnsen, wid d-ikkren akken ad gen afrag i yikabaren n udabu uɣen tama wadda, ma d ikabaren n udabu akked wid iddan yid-nsen ass-a kecmen axxam !

Tamsirt tameqqrant, neɣ taɣuri, mačči deg unnar n teḥraymit n ikabaren-a neɣ si tzarezt iga udabu ufella akken ‘’ad issers tigejda tineggura n udabu’’, zun tefra tallit n Hirak, n usaka/la transition, tura tebna tugdut tazzayrit, swayes ‘’ad asment azekka tmura nniḍen’’ !

Taɣuri tameqqrant, si tmuɣli-nnaɣ, mačči d uraren-a akken llan si yal tama. Ayen ad d-iqqimen, d talwit n tafrent, di yal amkan. Ulac taddart, ulac tiɣremt anda yekker umennuɣ gar yemdanen, ur iwwit ur ittwet yiwen, ur ijriḥ yiwen, ur immut yiwen s rsas. D win i d ammud/lfayda ameqqran.

S tefranin-a (APC, APW), tin ay kukran uget n yemdanen, aɣref n Lezzayer yekcem annar n tmura igedlen takriṭ/violence. D ammud/lfayda i d-iwwi usalu n talwit si 1980 (Tafsut Imaziɣen, amennuɣ ɣef izerfan…) akked Hirak-Tanekra si nnig sin iseggasen n tikliwin n talwit di yal amkan n tmurt (2).

Mačči d ayen d-ikkan sɣur udabu.

Tella yiwet temsalt ur tefri : di tafrent-a, adabu (neɣ yiwen udrum n udabu ?), ur d-ifki ɣer tuddar, ɣer tɣermin akked temdinin, wid ad issekren times, amennuɣ akked tazzla n idammen gar yemdanen, gar twaculin neɣ gar laârac. Acku, idelli kan i snekren times i tmurt, serɣen tuddar d tɣermin, mmuten yemdanen s uḥeǧǧaǧu n tmes deg yexxamen-nnsen.  Ibeddel abrid udabu ?

Tidett, adabu ur ibeddel abrid-is, yunef kan seg ubrid, tallit, akken ad ilint tefranin.

Ilmend d times akked userkec n yemdanen akken wa ad ikkat wayeḍ (llan, uqan iɣallen iburen ara sxedmen s tedrimt yumsen), adabu yesseqdec tamsulta i d-ittcuddun imeɣnasen n talwit seg yexxamen-nnsen, amzun d irebraben-nni yesnegren tamurt… azekka yezmer ad yefk iserdasen s ibeckiḍen.

Timsizzelt tefra, yal tafrent tedda deg wass-is di talwit, am tid n tɣiwanin/APC, am tid n useqqamu n twilayt/APW, ufranen-d wid d-yufraren.

Tuttra ass-a, d abrid deg teddun ad t-aɣen wid/tid d-yufraren di tifranin-nni : ad bedden s wudem n at tmurt-nnsen i tmurt-nnsen, ɣas amur ameqqran ur ten-frinen ara, neɣ ad bedden d anzel n udabu, d ixeyyalen mgal at tmurt-nnsen, ad ilin am akken llan zik lqeyyad di dewla n Fransa, akked lqeyyad n FLN nnig 30 iseggasen, si 1962 armi d 1990 ?

Udem i d-fkan ass-a wid/tid d-yufraren ur issefraḥ. Amur ameqqran n yemdanen gan-asen yakan iɣemmi  n tixxubta, sbabben-asen ayen illan neɣ ur nelli, ‘’trahison, tribalisme, clientélisme, …’’. Illa neɣ yerna ?

Ass-a, deg ufus-nnsen nitni i tella akken ad bedlen tamuɣli taberkant n iselwan i yasen-iḍlan. Akken daɣ azekka, adabu n tɣiwant ad iffeɣ seg unnar n udabu ufella (wid iḥekmen di tmanaɣt), akken ad gezmen ifadden n udabu i yetturaren s yisem n tugdut.

Asurif amezwaru d talwit. Ass-a yekcem deg yidles n tmurt. Iqqim-d azekka, wid/tid d-yufraren ad ddun deg ubrid n Izzayriyen i ten-ifernen, akken ad qablen adabu, ad ilin d lsas amezwaru  i bennu n tugdut armi d taqacuct/tacwawt.

« Ulac adabu ibedden lebda ɣef ibeckiḍen », am akken illa wawal.

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1) « Pas de vote avec le clan / ma-kanc intixabat mɛa el ɛisabat ».

2) Deg yiwen wulɣu i yat taddart, deg wussan-nni n temsizzelt/campagne électorale, abrid n talwit injer. Uran-d ulɣu di Facebook, akka : «Azekka ad d-asen ‘’les candidats’’ n ukabar xxx. Issefk-aɣ ad ten-qabel akken iwata, di talwit. Ad nsel i wayen ad d-inin, nitni ad uɣalen ansi d-usan, di talwit». Ur d-urin deg wulɣu awal-nni « wid ad d-yasen ad ilin di laânaya n taddart », maca fehmen-t akk ad taddart-nni. Usan-d wid-nni, berrḥen s sawal-nnsen, uɣalen di talwit.

Auteur
Aumer U Lamara, physicien, écrivain

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents