24 avril 2024
spot_img
AccueilPolitiqueTamurt n Lezzayer, d abrid ad tekcem... deg ugraw n BRICS ?

Tamurt n Lezzayer, d abrid ad tekcem… deg ugraw n BRICS ?

Adrum n BRICS ur illi d gma-s n ugraw-nni ‘’n tmura n war adrum’’ (organisation des pays non-alignés).

Awal iteddu deg yeɣmisen : «Azal n 13 n tmura, gar-asent tamurt n Maser akked Lezzayer, sutrent  ad kecment deg ugraw n BRICS… » (1).

ɣas ‘’kra yella, kra yerna’’, Lezzayer tbedd zdat tebburt n ugraw, tegguni ma yeldi-as-d tabburt-nni deg iseggasen d-iteddun.

Anekcum n yal tamurt deg ugraw n tdamsa, akken ibɣu yili, izmer ad yili d abrid i tneflit/développement n tmurt-nni. Ur illi wugur ma teqqim di tdamsa/économie, deg iberdan n talwit.

Ugur illa ma tamurt yessutren ur teddi ad tefru uguren yezwaren.

Tamsalt n unekcum n Lezzayer di BRICS, ma yella-d azekka, issefk-as lmizan, issefk daɣ ad tekkes qbel tundar ikersen.

- Advertisement -

Llant kraḍ/tlata temsal deg ubrid-is :

  1. Agraw n BRICS, ɣas deg wawal d agraw n tdamsa/économie kan, ddaw tecḍat tella tsertit tameqqrant, tella tsuddest/stratégie ; d agraw i tesbedd Russia akked China akken ad qablent Marikan (USA) akked tezmert n dollar.

Adrum n BRICS ur illi d gma-s n ugraw-nni ‘’n tmura n war adrum’’ (organisation des pays non-alignés). Di tallit-nni n iseggasen n 1950, d India d China, akked tmura nniḍen n Asia akked Tafrikt i yeddukklen akken ur ttmalent ɣer udrum n Marikan (Adrum n utaram/Occident), ur ttmalen ɣer win n Russia (URSS). Di tallit-nni, tamurt n Lezzayer tekcem s tfenṭazit ɣer ugraw-nni di 1955, deg unejmaâ n Bandung (Indonesia), send timunent n 1962 (2).

Ass-a, di BRICS tella Russia (ɣas mačči d URSS n zik), akked China i yesmeɣren tazmert akken ad qablent Marikan d Urupa yedduklen.

BRICS ur illi d agraw n tdamsa kan, d adrum amaynut asertan (bloc politico-économique) i ibennun yal ass tasuddest-is ; adrum deg-s sin iqerra (China akked Russia), ass-a zdin, ma d timura nniḍen, tefra ‘’ad ddunt d iqeffafen’’ kan deg usalu n China akked Russia.

Azekka, ma tamurt n Lezzayer qeblen-tt, iban-as ad tbedd d taqeddact deg wurar-nsen, ad tili d ‘’tasebbalt n lgaz d petrole’’ i tneflit n tmura nniḍen, ad tmil akka neɣ akkin anda imal uqerru n udrum. Ur d-ittili kra n wammud/lfayda i yimezdaɣ n tmurt n Lezzayer.

Deg umezruy n tmurt n Lezzayer tella temsirt n leḥder ur itettu yiwen : di ṭṭrad n 1954-1962, akabar n FLN-ALN (s tmussni n Abane), iwwet akken ur ittmal ɣer udrum n Wagmud (bloc de l’Est soviétique), akken Fransa ur d-tettaf tamentilt/tasebbiwt swayes tezmer ad d-tessekcem adrum n OTAN di ṭṭrad, akken taggara ad teqqel Lezzayer d annar n ṭṭrad gar Wagmuḍ/Est d Utaram/Ouest, am akken teḍra di tmurt n Vietnam, hudden-tt s lbumbat di tsertit n containment/endiguement i tesedda tmurt n USA.

Tanagit n yiwen ufesyan n ALN s tafat-is : « Ulac yiwet lmatrayuz Kalachnikov deg umadaɣ n ALN, akken ur d-ttafen sebba Irumyen, zun d Rrus i ten-ittnaɣen… akken taggara ad d-skecmen l’OTAN ! ».

  1. Tikli n Lezzayer akken ad tekcem deg ugraw n BRICS, win yekkan akkin i waman, si Asia ar Russia alamma d Tafrikt n Wanẓul, tga am tin n win iddan s tikli n « axxam-is ur as-izmir, lǧamaâ yeṭṭef-as amezzir ».

Tamurt d wawal (tin illan d amur, s leqder-is !) tferru di tazwara ayen yudsen/iqerben send ad tekker i wayen yuggjen/ibaâden akkin.

Asurif amezwaru n win iddan ad d-isdukkel akka d wakka, issefk ad izwir deg wayla-s. Adrum amezwaru d win n uxxam, d tawacult : d tadukli n tmura n Lezzayer, Merruk, Tunes, Libya akked Muritania. Ass-a gan-as isem, d Tamazɣa tameqqrant.

Tamazɣa d tawacult n nnig 120 imelyunen n yemdanen, tezmer ad tbedd d tagejdit n tdamsa d yidles d tezmert nniḍen, agemmaḍ i yillel Agrakal, zdat Urupa yedduklen. Azekka awal-is ad d-ibin gar tmura n umaḍal.

Ma tlul-d tsertit tamaynut di Tamazɣa, mačči d ‘’RASD’’, neɣ tuccar n igelliden n petrole, ara d-ibedden d tanicca deg ubrid n tdukli !

  1. Tilelli akked izerfan n yemdanen zwaren di yal tasertit.

Ma abrid ɣer udrum n BRICS mazal-it ɣezzif, abrid n izerfan n Izzayriyen wezzil, deg ufus i yella. D azref/droit akked taɣdemt/justice i d tagejdit n tmurt.

Ayen iḍerrun ass-a di tmurt n Lezzayer, anda surugen imezzurfa iseggasen d iseggasen n lḥebs i tarwa n tmurt, ur iddi deg ubrid n tifrat, n talwit i twizi n bennu.

Taɣdemt ibedden d acengu n yal Azzayri ‘’yettnadin ad ifhem’’ deg wayen icqan timsal n tmurt-is («délit d’ingérence dans les affaires intérieures de son propre pays »), ur tezmir ad tebnu ayen ara yeṭṭfen d afrag ɣef tmurt, ayen ara yeddren azekka.

Tuttra taneggarut : ma yella adabu n wass-a mačči d adabu n tmurt (deg unnar n umezruy, idles, tasertit, asirem n yimal), isem-is tamhersa/colonialisme ; abrid-is iban, d timunent n tmurt i yezwaren, mačči d tazzla akkin ɣer udrum n BRICS, neɣ ɣer wayen akkin (3)  !

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1) BRICS (Brésil, Russie, Inde, Chine, Afrique du Sud…) est un acronyme pour désigner un groupe de cinq pays qui se réunissent depuis 2011 en sommets annuels : Brésil, Russie, Inde, Chine et Afrique du Sud. Avant l’ajout de l’Afrique du Sud en 2011, le groupe était appelé BRIC, terme initial inventé en 2001 et qui a conduit à l’organisation des premiers sommets à quatre pays en 2009.

L’acronyme BRICSAM (Brazil, Russia, India, China, South Africa, Mexico) est également utilisé pour y adjoindre le Mexique, sans qu’il soit membre de ce groupe. En dix ans, leur place dans l’économie mondiale a ainsi fortement progressé : 16 % du PIB mondial en 2001, elle atteint 27 % en 2011, 31,5 % en 2023 et pourrait atteindre, selon certaines projections, 40 % en 2025.  wikipédia.

2) La conférence de Bandung (ou Bandoeng) s’est tenue du 18 au 24 avril 1955 à Bandung, en Indonésie, réunissant pour la première fois les représentants de vingt-neuf pays africains et asiatiques dont Gamal Abdel Nasser (Égypte), Jawaharlal Nehru (Inde), Soekarno (Indonésie) et Zhou Enlai (Chine). Cette conférence marqua l’entrée sur la scène internationale des pays décolonisés du « tiers monde ». Ceux-ci ne souhaitant pas intégrer les deux blocs qui se font face, menés par les États-Unis et l’URSS, choisissent le non-alignement. Pour l’Afrique, une délégation du FLN algérien est aussi présente (Hocine Aït Ahmed, Mhamed Yazid, …), ainsi que le Destour tunisien.

https://fr.wikipedia.org/wiki/Conf%C3%A9rence_de_Bandung

3) Illa yinzi n tmurt : « Abriq-is, s lbaâd i yessurug/yetteqqi ».

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents