25.5 C
Alger
lundi 1 septembre 2025
AccueilIdéesTasertit n tmurt, mačči d urar n damma !

Tasertit n tmurt, mačči d urar n damma !

Date :

Dans la même catégorie

Réponse à un ancien camarade de mon ancien parti

Ma récente contribution portant sur l’analyse du régime électoral...

Les enfants, ces victimes oubliées de la sale guerre (III)

Après tout, on ne sait jamais, avec ces roumis...

Batna : soutien à Rachid Hamatou, journaliste réclamant ses indemnités depuis cinq ans

Depuis près de cinq ans, Rachid Hamatou, journaliste, photographe...

Appel du 1er Novembre : Boukrouh démonte le mythe d’une révolution islamiste 

Dans une tribune publiée sur sa page Facebook, l’ancien...

Peut-on être opposant au régime et être député ?

J’ai lu avec intérêt l’article de Hamid Ouazar, ancien...
spot_imgspot_img
- Advertisement -
S TMAZIƔT

Tasertit n tmurt, mačči d urar n damma !

Ass n 13 di yunyu 2021, ad tewwet tmagart tamurt. 

Awal amezwaru i d-itezzin deg wadmeɣ, d awal-nni n limam Muḥemmed Saïd, deffir tafrent n APN n disamber 1991, mi d-iffeɣ ukabar n FIS d amezwaru  : « Issefk Izzayriyen ad beddlen yal tanamit n tselsa-nsen d wučci-nsen, akken ad heggin iman-nsen ad ddun deg ubrid n lqanun n Rebbi ! » (1).

Mačči d asirem n wayen n diri i tmurt iwumi neqqim, d tamuɣli n twaɣit ad d-iḍrun di tafrent n APN i yettheggi Tebboune akked les généraux. Amzun ur zrin 30 iseggasen si tedyant-nni n 1991, amzun ur uzzilen idammen, ur mmuten nnig 200 000 yemdanen, amzun ur tewwiḍ tmurt talast n nnger anda mazal ur d-teffiɣ.

Ass-a, 10 di yunyu, iffeɣ waâbar, ulac tuɣalin ɣer deffir. Wid iṭṭfen adabu fernen abrid-nsen, azekka ad kecmen di temda yerwin ur ssinen.

Tasuddest/stratégie n at udabu akken ad qqimen ad ḥekmen tebna ɣef tḥilett ur nteddu : nwan zemren ‘’ad asen-uraren i yimeṭṭurfan inselmen’’, ad ten-sqedcen akken bɣan, syin ad ten-rren ɣer deffir. D tuccḍa tameqqrant ; yal win yuraren urar-nni akked ‘’watmaten inselmen’’, ifka aqerru-s d asfel, issenger tamurt-is.

At ukaskiḍ (d nitni i iḥekmen, mačči d Tebboune), ur asen-ifki yiwen tamurt gar ifassen-nsen akken ad uraren yis. Sin iseggasen i ldint tebbura n tnekra n talwit, anda yezmer ad d-ilal ugraw n usaka (transition politique), nitni cudden arkasen akken ad cudden tamurt s leḥbas akked taɣdemt usekkak, taggara ad teqqim akken i tella gar ifassen-nsen, i tarwa-nsen zun d tagelda.  

Amzun, ma slan-d i tiɣri n ugdud, fkan-d udem s talwit, d tigdi i yugaden neɣ d tuɣalin ɣer deffir !

Ilmend ad malen ɣer wid yuɣen abrid n sswab di tmura nniḍen, wid isersen uzzal, gren afus akken ad tebnu tugdut, nitni ṭṭfen armi tewweḍ anda ara teqres azekka. Ula d tamurt n Sudan tbeddel abrid, teffeɣ si tillas-nni n udabu n Omar el Bachir akked Hassan al-Tourabi (2).

Azekka, ifesyanen imeqqranen n tmurt, d nitni i yeqqnen takeddict (3) i yiman-nsen, mačči d Izzayriyen i yettuɣun akken ad ttwaâllqen deg iberdan. Ur isuɣ yiwen s wawal n ttar. 

Ass-a, d nitni i ifernen urar n damma s tmurt n Lezzayer, acku mačči akken i tt-cudden ara teffeɣ. Ugaren-ten aṭas/xilla ‘’watmaten inselmen’’ deg unnar n teḥraymit.

Ugur ameqqran, mačči d aqerru n wa neɣ n win i yaɣ-icqan. Ugur, d immal n tmurt n Lezzayer, d talwit di tmurt n Tamazɣa, n lǧil d lǧil ad d-ilalen. 

Talalit i d-slalen wid iḥekmen amussu n taârabt-tinneslemt, azekka ad d-iglu s yiɣisi di tmurt  (guerre civil). D iɣisi ur izmir yiwen ad irgel s talwit. Nitni ẓerren kan ɣer wagmuḍ aârab (aẓar, idles, amezruy, tasertit, tazmert…), d ixuniyen n Emirates akked wiyaḍ. Ur telli d tamuɣli n imelyunen n Izzayriyen i d-ikkren di lḥirak-tanekra, wid iẓerren tamurt n Lezzayer d aẓar-nsen, d tamurt-nsen, d aḥric n Tamazɣa yedduklen.

D sin iberdan ur nezmir ad dduklen, ur ttemlilin azekka. Ass n 13 di yunyu, ad tekkes tagut n tkerkas, yal yiwen ad ifren tamaṭ-is.

A. U. L.

Timerna / Notes :

1) Les Algériens sont ainsi informés par l’imam de la mosquée El Arkam, Mohammed Saïd, « à changer leurs habitudes vestimentaires et alimentaires, et à se préparer à l’application de la loi de Dieu » (cité par Le Monde, 31/12/1991).

2) Hassan al-Tourabi (1932-2016), illa d amray amezwaru n Omar El Bachir di tmurt n Sudan, d afus n udabu di tsertit-is n taârabt-tinneslemt, nnig 26 iseggasen.

source : https://fr.wikipedia.org/wiki/Hassan_al-Tourabi 

3) takeddict : tikersi iteddun, nœud coulant (pour la pendaison).

Auteur
Aumer U Lamara, écrivain

 




Dans la même catégorie

Réponse à un ancien camarade de mon ancien parti

Ma récente contribution portant sur l’analyse du régime électoral...

Les enfants, ces victimes oubliées de la sale guerre (III)

Après tout, on ne sait jamais, avec ces roumis...

Batna : soutien à Rachid Hamatou, journaliste réclamant ses indemnités depuis cinq ans

Depuis près de cinq ans, Rachid Hamatou, journaliste, photographe...

Appel du 1er Novembre : Boukrouh démonte le mythe d’une révolution islamiste 

Dans une tribune publiée sur sa page Facebook, l’ancien...

Peut-on être opposant au régime et être député ?

J’ai lu avec intérêt l’article de Hamid Ouazar, ancien...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici