25 avril 2024
spot_img
AccueilIdéeTutlayt n tegrawla zdat tutlayt n udabu !

Tutlayt n tegrawla zdat tutlayt n udabu !

S TMAZIƔT

Tutlayt n tegrawla zdat tutlayt n udabu !

Siweḍ adabu ar tabburt…  n teɣdemt !

Si leqrun imezwura, tutlayt n tmurt tella di tnemmast n yal tanekra, ama d amennuɣ  n yimnekcem d-iwḍen tilisa, ama d tanekra mgal adabu i yeqqnen yakan tamurt s tezmert-is akked tutlayt-is.

Amussu n hirak-tanekra yesban-d udem n tmurt  ass-a : si tama n gdud akked tegrawla, d tamaziɣt akked darǧa, si tama n udabu d taârabt lfusḥa n wagmuḍ aârab. Tebḍa tmurt ɣef sin, mačči d ayen iffren.

Ass-a, yal wid/tid yettwaṭṭfen di leḥbas n udabu n Lezzayer zemren ad rnun afud ameqqran i umennuɣ-nnaɣ deg umussu n hirak-tanekra neɣ di yal tiddukla nniḍen (MAK, RPK, …), ma seddan tutlayt n ugdud (tamaziɣt, darǧa) di teɣdemt, zdat inezzarfu, akken ad qablen ugar adabu-nni i sen-ikksen tilelli-nsen.

- Advertisement -

D ayen illan, tutlayt d yiwen umezrag n umennuɣ n talwit, am akken yella umezrag n wuzzal akked ubeckiḍ deg imennuɣen nniḍen n takriṭ/violence. Taggara, imeḥbas ad d-beggnen ugar talast yellan gar-asen akked tikerkas ɣef ibedd udabu s ‘’taârabt lfusḥa’’.

Akka d iseɣ, akkin d tixxubta.  

Deg umezruy aqbur n Tmazɣa, tutlayt tella d talast gar at tmurt i yekkren yal tikkelt ɣer umennuɣ ɣef tlelli-nsen, akked wid yuɣen iles nniḍen, win n udabu aberrani i yellan ibedd di tmurt, s tmara.

  1. Di tnekra n imenzan/les mercenaires) Imaziɣen (2) mgal adabu n Carthage di -241, d Imaziɣen yessawalen taqanant (langue punique) i yellan d afus tama n iserdasen n Carthage, akken ad snegren wid d-ikkren d igrawliyen i timunent.

  2. Di tnekra n Yugerten mgal Ruman di -118 ar -105, di yal tamurt n Numidya, Libya akked Muritanya fkan-d irgazen i umennuɣ. Asmi yunag Yugerten s timmad-is ɣer wanẓul, (Sud), iwwi-d yid-s ijemmalen n yergazen. Wid i yugin ad d-ddun, d wid illan di Leptis Magna. Llan iles-nsen d taqanant (punique) akked tegrigit (grec). Ur ten-id-terzi twaɣit, Tamazɣa mačči d tamurt-nsen, mačči d aɣbel-nsen !

  3. Di tnekriwin n Imaziɣen i d-illan di leqrun n udabu n Ruman, ama d tin Takfarinas, Firmus, Gildon, Donate… amur ameqqran i d-ikkren zdat yegrawliyen, d Imaziɣen izedɣen tiɣermin yebna Ruma, d wid yeǧǧan tamaziɣt ssawalen tarumit n Ruma, neɣ d wid yuɣen ddin n Ruma. Tutlayt akked ddin bḍan tamurt ɣef sin : akka d agdud amaziɣ, akkin d wid yuɣen adabu akked yidles n yimnekcem.

  4. Di tallit n tinneslemt, di yal ‘’tagelda’’ tineslemt, di Fes, Merrakec, Tlemsan, Tunes… wid igelden din wwin-d tiwesmin/tribus n waâraben seg uzaɣar ameqqran, fkan-asen akal i d-izzin i tɣermin-nsen, akken ad fken azar din, ad bedden d afrag, ad qablen Imaziɣen n idurar d izuɣar i d-izzin i tɣermin (zun d ‘’bouclier humain’’). Di Merruk wwin-d iberkanen si Tefrikt (guinée) sefrurxen berra n Merrakec, d aklan d iserdasen ɣef selṭan. D tikli-nni dɣa i yuɣ udabu n Terk (1514-1830) akken ad iqabel Leqbayel n Igawawen, akked wid n udrar n Warsenes, zdat Mdeyya.  

  5. Di mraw n leqrun, ur d-tlul yiwet tiɣremt taârabt di tmurt n Lezzayer i yeqqnen ɣer udabu n tmurt n Waâraben. Di Merruk, ɣas s wacḥal n leqrun n tɣuri n taârabt akked tinneslemt di tesdawit El Qarawiyyin, tiɣremt n Fes teqqim d tamaziɣt, ɣas yella deg-s umur n imezdaɣ i yellan deg wadmeɣ-nsen d Aâraben seg uẓar ;  amedya n Allal El Fasi, aselway amezwaru n ukabar El Istqilal. I netta « El Maɣreb El Aârabi  d tamurt taârabt, ifra wawal ! ».

  6. Di tallit n temhersa n Fransa (1830 – 1962), amur seg imezdaɣ n tmurt d wid d-tessekcem Fransa (colonisation de peuplement), akken ad tbeddel udem i tmurt. Ilmend ad dewlen d Izzayriyen, nutni qqimen d ‘’les pieds noirs’’, s tutlayt tafransit, tutlayt n udabu n Fransa. 

Di tedyant-nni n ‘’pustch des généraux’’ di yebrir 1961 (2), ‘’les pieds noirs’’ kkren-d ad sbedden tamurt i yiman-nsen, d tamurt n Fransa deg wakal n Lezzayer, tama n tmurt n Fransa i yellan akkin i yillel. Ur fhimen bḍan tamurt ɣef sin : tama n Izzayriyen, s tmaziɣt akked darǧa, tama tafransist s tutlayt tafransit. Gan am Irumyen-nni di dewla n Ruma.

Taɣuri seg umezruy i wayen illan di 2021 :

Iɣisi yellan ass-a, mačči gar umur n imezdaɣ n tmurt akked wayeḍ, mačči gar wid yessawalen tamaziɣt akked wid yessawalen darǧa, acku tutlat n darǧa tlul-d di tmurt-nnaɣ seg uẓar n tmaziɣt. Iɣisi yella gar tmurt tamaziɣt, s tmaziɣt akked darǧa, akked udabu i yeqqnen ɣer wagmuḍ aârab, i yesedduyen tasertit n taârabt lfusḥa.

Imeɣnasen n taârabt-tinneslemt (arabo-islamisme) i yekkaten ass-a, tama n udabu, akken ad sersen taârabt lfusḥa di tmurt, teddun zun d imenzan (mercenaires) n tmura tiberraniyin. Tidett, ur zmiren ad d-snekren agdud Azzayri akken ad iddu yid-sen di temsalt-a ; am akken ur zmiren ad d-snekren imezdaɣ n lḥuma neɣ n tiɣremt anda lulen neɣ anda zedɣen. Tidett, wigi d imeɣnasen ‘’hors sol’’ ; amur ameqqran deg-sen teddun ɣef uɣrum-nsen i teččen s taârabt lfusḥa. Idda fell-asen wawal-nni ‘’xubzizt’’ (at uɣrum).

Ma yella win icukken deg wawal-a, ad issenqed tadyant n Naïma Salḥi. Nettat tettwassen, tekker-d mgal tamaziɣt di tmurt n Lezzayer, tefra « ad tneɣ yell-is, ma tessuter-as-d akken ad telmed tamaziɣt ». 

Asmi tunag  di 2020 ɣer tiɣremt n Ǧelfa (zun d tamurt n Waâraben), akken ad ten-id-teskker, ad ten-id-tesserkec mgal tamaziɣt, imezdaɣ-nni kkren-d fell-as nettat. D tarewla i d-terwel si Ǧelfa. Tajmilt tameqqrant i yelmeẓyen n tmurt-nni, wid n Ḥasi Beḥbaḥ akked teqbilin nniḍen !

Ma nezzi-d ɣer wawal amezwaru yuran afella, tallit n lhirak-tanekra issefk ad tili d tagnitt akken tutlayt n ugdud (tamaziɣt akked darǧa), ad kecment taɣdemt s tfenṭazit, ad kksent amkan i taârabt lfusḥa n yimnekcem, ad siwḍent adabu ar tabburt n tikerkas-is. 

D iles n igrawliyen i yettwaṭṭfen ass-a di leḥbas n tmurt, d nutni kan ad d-isneṭqen iles-nsen, d iles n iẓuran n tmurt, d iles n yimmal n tmurt s wudem-is.  

A.U.L.

Timerna / Notes :

1) Ṭṭrad n imenzan Imaziɣen mgal Carthage (la guerre des mercenaires, si -241 ar -238) ; kkren zun d yiwen deffir Mastan akken ad hudden adabu n Carthage ; taggara issenger-iten Hamilkar Barca s iserdasen-is… akked tixxubta n Imaziɣen yeddan yid-s.

2) Le putsch des généraux du 21 avril 1961, également appelé putsch d’Algern, est une tentative de coup d’État, fomentée par une partie des militaires de carrière de l’armée française en Algérie, et conduite par quatre généraux cinq étoiles (Maurice Challe, Edmond Jouhaud, Raoul Salan et André Zeller). Ils déclenchent cette opération en réaction à la politique choisie par le président de la République, Charles de Gaulle, et son gouvernement, qu’ils considèrent comme une politique d’abandon de l’Algérie française.

Auteur
Aumer U Lamara

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents