2 mai 2024
spot_img
AccueilChroniqueLezzayer : d tamcict i tetten arraw-is

Lezzayer : d tamcict i tetten arraw-is

S TMAZIƔT

Lezzayer : d tamcict i tetten arraw-is

Di lezzayer, leḥsab i txedmeḍ ad tafeḍ xussent tseɛṭac i ɛecrin. Wid iwumi ɣezzif yiles, amenzu d Tebboune i k- yennan: Ilemẓiyen regglen ar Lurup, bɣan ad idiren, ad zhun… mačči d tilelli d weɣrum i ten-yettawin !

Akken qqaren: Iruh a s-ikeḥḥel isderɣel-itt! ɣur-sen tudert mačči d tilelli akken ma tcudd. Amzun rwan medden aɣrum, nutni ula d lbaṭaṭa ur tt-ufin neɣ ur s-zmiren! Ma neḥseb-d ayen ur nettaf di Lezzayer a neččar ikufan d lixsas. Iqeddacen udabu, d kra inemgal, rennun-as afud i wesmerki. Di yal tagnit ad ttalsen i lehdur-a: ilmeẓyen n wass-a, ur d cbin deg-neɣ.

Ttarrant i yinig, i trewla deg teflukin ar Luṛup! Nekni nekker-d di 54 a nessuffeɣ Arumi… Imagdayen yestufan i weskeɛrer ttleqqimen-asen-d awal : Lemmer kkren-d am yiwen ahat i tefra, ahat adabu-ya i sen-yerẓan Ifadden, asirem,  a t- rren d ulac, neɣ a t-rren ansi i d yekka di 62 ar tlisa n Merruk d Tunes. Sin iseggasen-aya nutni d tikli, ur ẓrin ula d abrid ara-d aɣen. Ttsuɣun, teddun, ttaqqalen axxam! Tasertit mačči d tukksa n lxiq. 

Ilemẓiyen ideg tress tyita n wezduz ḥulfan-as, qerriḥet, maɛna warǧin i knan. Yal tikkelt ideg i sen-d yettunefk wawal, neɣ anda zemren reffden-t, ttaran-d i tuzzma n wid akken i ɣezzif yiles: D kunwi i yefkan afus seg zik, almi i ɣ-teḍra yid-neɣ akka, lemmer i d tekrem am yiwen ula d kunwi si 1962 ass-a ur tt-ḥekmen-ara yemcumen, iḥeqqaren, inekkaren umezruy d tmagit-nneɣ, i ɣ- yeǧǧan nectaq ula d lbaṭaṭa.

- Advertisement -

Xersum lemmer i ɣ-d tefkam taɛekkazt tili nerna-yas azeḥleli. Ulac ! Kunwi azgen deg-wen yenza ma d wayeḍ yeččur d awal. Ihi nekni neɛya, neẓra ur yelli tin ara nexdem, ifassen-nneɣ d ilmawen, idammen n wid i d yekkren di 2001 werɛad kkawen. Tiyemmatin yiwet ur tesbir. Tessawalem ɣef wayen ur tessinem, amzun akken tarewla terza-yaɣ nekni kan. ɣert iɣmisen, sselt iradyuyat, ma tesnem-as i uselkim muqlet iẓeḍwa n tmetti.

Ilmeẓyen regglen merra, di Tferka Ugafa s umata, d tin Umalu, d Usammer, di Afɣanistan, di Surya, di Miksik di… lḥasun s kra n tmurt anda ḥekmen s udedduz neɣ s ddin ulac ilemẓi yertaḥen. Ulac tudert, ulac tirga, ulac tayri, ulac…  

Ma di Lezzayer-a i ɣ-d tesbeddem, yella deg-s ala udebbuz n iǧadarmiyen, teččurem leḥbusat d At YiseƔ, tamuḥqranit, llaẓ yerra tili, tekksem taqbaylit tesǧuǧǧgem taɛrabt d tneslemt. Zik teǧǧim-aɣ-d i nekni s yilemẓiyen tamrart neɣ amadaɣ, tura ternim-aɣ-d taflukt. Terrim-aɣ azekka d aẓekka. Ihi tarewla yessemnaɛen bab-is mačči d lɛib. 

(*) Farid Benmokhtar est enseignant de langues et de cultures berbères à l’université Paris 8. 

 

Auteur
Farid Benmokhtar (*)

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents