18 avril 2024
spot_img
AccueilCulture"Amek ara yili yiwen/yiwet ass-a d amaziɣ" ?

« Amek ara yili yiwen/yiwet ass-a d amaziɣ » ?

Tamazgha

« Amek ara yili yiwen/yiwet ass-a d amaziɣ » ? D adlis amaynut n La Sorbonne. D adlis iteddun ad ikkes amur si tagut-nni yedlen ireglen abrid n Tamazɣa.

Nnig 20 imussnawen i d-idduklen di temlilit n tesdawit La Sorbonne, di tnemmast n Paris, akken sdduklen tamussni-nsen, di yal annar : amezruy, idles, tutlayt, tasertit di yal tamurt , d tuttra ɣef uzekka n Imaziɣen…
Si temlilit-nni, ass-a ilul-d udlis d ameqqran, akken ad yili d azamul n tmussni yellan, zun d tigejda ireṣṣan, ad yili daɣ d amezrag n talwit deg ufus n yal Amaziɣ iteddun deg ubrid n tilelli n tmurt-is.

Tazwart n udlis ur teǧǧi ugzir, tefra-tent :

Tuttra tamezwarut i d-igla wedlis-a, d amek zemren Imaziɣen akked yidles-nsen ad ilin, ad idiren s tmagit-nsen di tmurt deg llan, ideg d-lulen, akken daɣ ad ilin di yal tamurt n timinigt/diaspora deg ttidiren ass-a.
Di yal tamurt, Imaziɣen issawalen tamaziɣt (berbérophones), uɣen tama wadda (minoritaires), zun d irbiben deg yidles, di tmurt-nsen. Di tnemmast n lqern wis 20, am imeɣnasen n Tefrikt n Ugafa (nationalistes nord-africains), am yal adabu d-ilulen deffir timunent, mi tefra temhersa n Fransa ɣef tmurt-nni, tin iwumi beddlen isem rran-tt d « El Meɣreb », zun urgan beddlen laṣel, uɣalen d Aâraben !

- Advertisement -

Awal, neɣ takti n « timura taârabin »/« pays arabes » akked Tiddukla taârabt (« Ligue arabe ») lulent-d di Lqahira di 1945.

Di 1947, imeɣnasen n Taferka n Ugafa sutren tallalt i tmurt n Maṣer akked tmura n Wagmuḍ aârab, send ad kkren ad nnaɣen tamurt n Fransa. Ccert amezwaru n Maṣer akked Tiddukla taârabt ifra  qbel ad ten-allen : tasertit-nsen (n nationalistes nord-africains) akked tesnakta/idéologie-nsen, issefk ad ddunt deg usalu n taɣelnaẓri taârabt/ nationalisme arabe .
Si ccert-nni i d-ilul di 1947 di Lqahira, ‘’Lbiru n Lmeɣreb aârab’’ (« Bureau du Maghreb arabe »), syen irnan-d di 1948 « ugraw n teslelli n Lmeɣreb aârab » (Comité de Libération du Maghreb arabe ») i d-islal umaziɣ Abdelkrim El Khettabi. Isem n Berbérie-nni n zik, Barbarie, s taârabt am s tefransist, inger yisem-is !

Seg iseggasen n 1950, taɣelnaẓri taârabt/nationalisme arabe, illa ibedd d asirem ameqqran n wid iṭṭfen adabu di tmura n ‘’Lmeɣreb’’, wten s yal tazmert-nsen di yal anabaḍ d-ilulen si deffir n temhersa, di 1956 akked 1962, akken ad saârben (arabiser) iɣerfan-nsen deg ubrid i yebdan yakan si tallit n tinneslemt (moyen âge).

Tikli-nni terna isuraf ɣer zdat seg iseggasen n 1970, s timeṭṭurfit tinneslemt tamaynut akked tsalafit i d-ikecmen si tmura n igelliden n wagmuḍ (monarchies du Golfe) i yesmeɣren tadrimt s petrole n ddaw wakal-nsen.
Si tama n tmura n Urupa, imussnawen-nsen, s tmuɣli iteddun mgal tasnakta tamhersit (par anti-colonialisme), ddan d iqeffafen deg usalu n imussnawen n Tiddukla taârabt, nekṛen aɣref amaziɣ akked yidles amaziɣ di Tferka n Ugafa. Taggara rnan refden awal-nni : « d tamhersa n Fransa i d-isnulfan tamsalt tamaziɣt, i d-isnulfan Imaziɣen ! », rnan ssut-nsen ɣer win n iwunak/Etats aâraben.

Send ad nekcem deg ubrid ɣezzifen, di processus ur nessaweḍ, win iteddun i bennu n tmagit akked yidles amaziɣ yuɣalen di rrif, ittuḥeqren seg iseggasen n 1960, issefk ad ifru wawal : d tidett, tamhersa n Fransa tga i wid issawalen tamaziɣt (berbérophones) (tutlayt-nsen, laâwayed-nsen d ccifan-nsen), am akken i tga i wid yessawalen taârabat (arabophones/darǧa). Amek dɣa i tezmer Fransa ad teqbel Imaziɣen di tmurt i tekcem nebla ma teqbel tutlayt-nsen ?

Di tazwara, mi tekcem Fransa Taferka n Ugafa, terra imezdaɣ-is d « Aâraben », syen terna, deffir temhersa n Teṛk, tesedda awal n « Kabyles », Iqbayliyen, akk Imaziɣen n idurar illan tama n tiɣremt n Lezzayer.

Fransa tesseqdec s tiḥḥerci amgared yellan deg yidles (différences culturelles) gar imezdaɣ n tmurt. Fransa tga am akken gant akk tmura nniḍen ikecmen di temhersa s wuzzal. Maca, Fransa ur d-tesnulfa Imaziɣen, ur d-tesnulfa tutlayt akked yidles amaziɣ. Fransa tewwet ad tesseqdec tamaziɣt, maca teffeɣ-as meqlubi ɣef wanda i tessarem ad taweḍ (ad tebḍu tamurt tamaziɣt). Fransa ur tenwi di tsertit-is, ur illi di lbal-is, ur tewwiḍ ad tesmuzeɣ Taferka n Ugafa ; maca tesnerna kan di tikli n taârabt di Tferka n Ugafa, s yal afud, d aɣerbaz, d tadbelt, d yal tamussni akked d nnger ixellun tudrin n tmurt, imgiǧan-nni ikeččmen rennun yal ass ɣer tɣermin timeqqranin (exode rural).

Pr. Pierre Vermeren

Isental/thèmes n udlis :

Imaziɣen deg umezruy : ayɣer i sen-tdel tsusmi ?
Amek i yella wurar n Fransa, s tsertit n ‘’politique berbère’’, syen tettu-ten deffir tallit n temhersa.

Tutlayt tamaziɣt di teɣdemt, di tmurt n Merruk, di tallit n temhersa (1930-1956)
Lezzayer – Merruk : tasertit tamaynut di ddra n tmaziɣt

Tamaziɣt di Merruk n 1956-1960 : tasertit n useqdec d usmenteg deffir timunent n 1956.
Tanekra n tmurt n Arif mgal Lmexzen di Merruk (1958 – 1959).
Udem n Abdelkrim (El Khettabi) deg waktay n Irifiyen ass-a.
Tanekra n FFS di tmurt n Lezzayer (1963 – 1965).
Tafsut n Imaziɣen, tekkes icuddan i yiles.
Amek i ddren Yiznaten d Imaziɣen di tsusmi.
Imaziɣen di tminigt/taɣribt n Fransa (diaspora) si 1970.
Asekfel n yidles amaziɣ deg umezruy aqbur n Merruk, di tallit n send tinneslemt.
Awanek/Etat n tmurt n Lezzayer zdat tnekra tamaziɣt, d wayen i tesseqdac ass-a (tasekla, asiẓreg, médias…).

Tikli n zelmeḍ yeffus n tsertit n Merruk zdat tnekra tamaziɣt deg ubrid n tɣara tunṣibt (reconnaissance, officialisation).

Tiɣri n tmaziɣt (‘’Manifeste Amazigh’’) n 2000 di Merruk, d abrid n tnekra tamaziɣt zun d tin ibnan ɣef ‘’laṣel’’ (à la limite de ‘’l’ethnisation’’).
Udem d war udem n imeɣnasen Imaziɣen di tmurt n Azawaḍ (Mali).
Tanekra tamaziɣt di Libya : tekkes tsusmi ?
Tamurt n Spanya akked Imaziɣen-is : amedya n Katalunya akked tiɣremt n Mellila (di Merruk).
Tamuɣli tamirant/n wass-a n yal timetti tamaziɣt.
Akalas n umezruy (repères chronologiques) n umussu amaziɣ, di tmurt n Lezzayer, Merruk akked Fransa…

Timerna / Notes.

1) Comment peut-on être Berbère ? Amnésie, renaissance, soulèvements. Ouvrage collectif dirigé par Pr. Pierre Vermeren, actes du colloque de la Sorbonne de 2015. 22 contributions de chercheurs de divers domaines. Editions Riveneuve, Paris 2022.

Liste des contributeurs : P. Vermeren, T. Yassine, K. Hoffman, S. Chaker, R. Agrour, M. Wanaïm, M. Monjib, M.R. Madariaga, M. Seridj, S. Doumane, A. Planeix, H. Chabani, A. Hicham, R. Achab, A. El Khatir (Afulay), L. Bouyaakoubi, M. Lafay, M. Fois, M. Tilmatine, M. Ouchtaine.

Aumer U Lamara

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents

Kichi Duoduma on Sisyphe, c’est nous ! 
Kichi Duoduma on Sisyphe, c’est nous ! 
Kichi Duoduma on Sisyphe, c’est nous !