15.9 C
Alger
AccueilCulturesBelaïd At Ali : Asmi heddrent lehwayec (Aqerru yeqquren ittaɣ-itent)-(Tazmamt n°5, asebter...

Belaïd At Ali : Asmi heddrent lehwayec (Aqerru yeqquren ittaɣ-itent)-(Tazmamt n°5, asebter 197)

Date :

Dans la même catégorie

« Volia » : le souffle de la liberté au cœur de l’Ukraine

Publié aux Éditions Grasset, Volia nous plonge dans l’intimité...

Criminalisation du colonialisme français : la surenchère mémorielle des députés

Alors qu’Alger et Paris amorcent prudemment une énième et...

Biskra : un camion‑citerne heurte une voiture, plusieurs morts et un incendie spectaculaire

Une tragédie routière s’est produite ce vendredi 19 décembre...

L’excès d’impunité !

Il existe en Algérie une zone grise où les...

Ferry Sète-Béjaïa : quelles raisons derrière l’interruption de la traversée ?

L’immobilisation d’un navire de la compagnie italienne GNV au...
spot_imgspot_img
- Advertisement -

Di tebḥirt n Aâli Ubuttiṭ, yiwet n tsebḥit. 

Iṭij akken kan d-icreq. Lǧens n yefrax zik i yuki, zik i yekker. Mkul wa d cɣel yaâna. Wa la yettɣenni, wa la yettaâggiḍ, wa yettafeg, wa yettrus ɣef teslent ; yiwet tzerkeṭṭift, akken ruḥen warraw-is akked urgaz-is ɣer lecɣal-nsen, nettat teffeɣ-d, tbedd tama n laâc-is, la tettwenniɛ akk deg udem-is. Ɣef tulmut, akka, tqubel-itt-id yiwet tzerkeṭṭift nniḍen, taǧaret-is, ula d nettat teggra-d weḥd-s deg uxxam, teffeɣ-d ad tesbuḥru cwiṭ. Mwalant :

1) Sbaḥ lxir a xalt-i ! Ihi, aâni assa-agi ur tekkireḍ ara zik ?

2) Sbaḥ lxir d rbeḥ a xalt-i ! Ad iyi-yečč ma walaɣ-kem-in. Ayexti… Tidet, ata uqerruy-iw am ṭbel, seraâɣ, ur kem-aâniɣ, meḥsub iḍ kamel ur ṭṭisseɣ ara.

1) A kem yaânu lxir. Xic ! Xic !  Niɣ ur tehlikeḍ ara ?

2) Ala, a war tesaâuḍ i ixicen, iḥrez-am arraw-im a xalt-i. Lamaâna a tin iḍran yid-i laâca, lmumen a war as-tt-yaru.

1) Ad yeg Reppi d lxir ncallah !

2) Lxir tafeḍ-t di seḥḥa-m d uxxam-im. Lemmer tufiḍ d targit. Niɣ, aâzmeɣ ad am-ḥkuɣ a xalt-i. A ḥeqq nnan-am, ad iyi-d-icciḍ Reppi deg warraw-iw, di tezmert-iw d uqerruy-iw, yif arraw-iw…

1) Xic ! Xic !

2) Ur tsaâuḍ i ixicen, ar d laâb akka am nek d kem i d-ibedden ɣer-i, iḍ kamel, ihedder-iyi-d akka i yam-heddreɣ…

1) Aaaah ! A tinnat !… carrweɣ !… ad yili Reppi yid-m a weltma…

2) Am-isdum tasa-m. Nniɣ-am… lamaâna arǧu a xalt-i. Ad nesked qbel ma ulac dagi bab n tferka-yagi nettaɣ. Xaṭer fell-as dɣa i yi-d-ihḍer lxelq-agi i m-qqareɣ akka.

1)  Ihi nek aql-i sekdeɣ akk, ur t-walaɣ ara. Aâni ulac-it.

2) Aâni. Ula d nek muqleɣ akk ur yi-d-iḍhir. Sakin, nniɣ-am a xalt-i tamaâzuzt…

1) A kem-iɛuzz Reppi.

2) Iḥrez-am arraw-im. Sakin nniɣ-am, a yell-is n urgaz laâli, ibedd-d ɣur-i anect ilat, d acu-tt tamart-nni, d acu-tt llebsa-nni, inna-k : « Ur ttagad. Nekkini d lmelk. Usiɣ-d s lqedra n Reppi, ttucegaâɣ-d ɣur-m. Ata-yen sellazekka, meḥsub i uzekka a xalt-i, mi kan inessef wass, tameṭṭut n Aâli Ubuttiṭ ad temmet… ».

1) Aaannaaaɣ…. Iduz uksum-iw, i sakin ?

2) Sakin, inna-k : «… sebba n lmut-is, hat-aya : ttnasfa n wass ad tekker ad teg aẓeṭṭa, ad d-iɣli fell-as ufeggag, ad tt-ineɣ…

1) Annaɣ a xalt-i ihi meqqar ad as-nini…

2) Yah ? A neggḥ-im, arǧu am-in-kemmleɣ. Inna-k : « lamaâna ulamma kemmini yumer-iyi-d Reppi ad am-iniɣ, ɣur-m : lukan ad yili win ara s-yinin, ad immet d netta, ama d kem, ama d win iwumi ara teḥkuḍ, ama d win ara yeslen ma theḍreḍ-t ». Dɣa yufeg ur ẓriɣ amek.

1) Annaɣ a xalt-i tucbiḥt, iḥun Reppi tenniḍ-iyi-d. Tili ufgeɣ ad as-ɛelmeɣ. Meskint, tegzem taâbbuṭ-iw.

2) Dacu tebɣiḍ a xalt-i. D Reppi i yebɣan. A tinnat !…Waqila d argaz-nni ayagi la d-ittafgen. Lemmer ad iyi-d-yaf ur xdimeɣ ara cɣel-iw, ǧǧiɣ-kem di lehna.

1) Ruḥ d wayeḍ.

Ziɣ-nni, a kra heddrent akken tzerkeṭṭaf, ar ɣef umeẓẓuɣ n Aâli Ubuttiṭ. Ziɣ-nni ar t-yuɣ lḥal dinna di tebḥirt, iffer, ar isla, ar ifhem, i kra nnant, segmi bdnant.

Ikker, yazzel s axxam, yaf tameṭṭut-is. Aâli Ubuttiṭ (weḥd-s, weḥd-s qbel ad ilaɛi tameṭṭut-is i la iqeddcen). Tura yakk ifrax mačči d wid iskiddiben, nutni mačči am… at sin iḍarren. Ssnen kan tidet. Ihi, ayen akk nnan segllin illa : azekka ttnasfa n wass, mi tekker tmeṭṭut-iw ad tger aẓeṭṭa, ad tt-ineɣ ufeggag. Di syin akkin, diɣen, lukan ad as-ɛelmeɣ s temsalt akken tella… ad mmteɣ d nek. Ihi… ihi… yiwen deg-nneɣ… walakin… iḥeqqa !… A tebra ula d aɣyul  neɣ d aẓeṭṭa ? Mkullec ishel ! Ad as-iniɣ kan i temcumt uqerruy-is ur teggar ara aẓeṭṭa wala taẓeṭṭat, u ‘’hada-k hewwa’’, tefra. A xuya ! i lukan ur ḥdireɣ ara ? Ulamma acḥal d abrid, lemmer ad ffɣeɣ !… walakin awaah, ad iyi-tɣiḍ.

I tmeṭṭut-is : « A tameṭṭut, dacu i taâzmeḍ ad txedmeḍ azekka ? ».

Tameṭṭut-is : – Amek ? Dacu ara xedmeɣ azekka ?! A winnat !… aâni a mmi yella kra k-id-yuɣen di lexla ? Ihi, ahaqel d ayen is d-tuzzleḍ, teccef-ik-id tidi ?

Aâli : – Welleh ar dayen… eh… ala… ayexti nniɣ-am kan ! Walakin… eh… ɛuddeɣ… nniɣ-as tɛezmeḍ…

Tameṭṭut : – Dacu ? Dacu ɛezmeɣ ? A wlidi, a winnat la k-qqaren s acu k-yuɣen. Irgazen la xeddmen lecɣal-nsen, keč tusiḍ-d ad iyi-tbeḥḥteḍ ? A mmi daya…

Aâli : – Ayexti tura dayen. Ɛuddeɣ kan tɛezmeḍ ad tegreḍ aẓeṭṭa, ihi aâni tbeddleḍ.

Tameṭṭut : – Aẓeṭṭa ?… Aẓeṭṭa ?… Wissen… Azekka ad ẓreɣ… M’ur aâgizeɣ ara.

Aâli : – Ala !.. Ala !… Aẓeṭṭa, aẓeṭṭa… eh…Aẓ… Aẓeṭṭa, aẓeṭṭa, ala, xaṭi !

Tameṭṭut :- Amek ? Xati ? ! A lxir-iw, a rbeḥ inu ! A saâd-iw ! Iyyamt ad teslemt a tilawin ! Ur ggareɣ ara aẓeṭṭa azekka. Ihi dɣa atan… s tmeččit n uqerruy-iw ! S win akken aâzizen am tuṭuc ! Ar ad iger d aẓeṭṭa azekka, ḥaca m’ur d-sbiḥeɣ ara !

Aâli : – A tameṭṭut, iyya tura ad am-mleɣ. Yak ama tegreḍ aẓeṭṭa azekka ama ass nniḍen, mačči d ara kem-ifat uzeṭṭa. Ihi, iyya, aɣ awal-iw, ur t-ggar ara azekka.

Tameṭṭut : – Nniɣ-ak ad t-greɣ.

Aâli : – Nniɣ-am ur t-ggar ara.

Tameṭṭut : – A mmi… amaâzuz-iw, a mmi n taâbbuṭ, wwiɣ-ak-d win akken i yi-k-yuran m’ur yi-d-tenniḍ dacu d lmaâna i k-d-iweqɛen deg uẓeṭṭa, greɣ-t neɣ qqimeɣ ?

Aâli : – Eh… dacu d lmaâna ? Ur telli lmaâna. Nniɣ-am kan ur t-ggar ara.

Tameṭṭut : – Acimi ?

Aâli : – Acimi ? Eh… ur zmireɣ ara ad am-iniɣ.

Tameṭṭut : – Ur tezmireḍ ara ??!! Yirbeḥ ! Niɣ tura dayen, iḍher, iban ! Ittecruruq ! Ittberriq ! D laâwej i k-ihwan ! D lmut i tebɣiḍ ad iyi-d-taɣeḍ s lfeqɛa. A mmi, lemmer di ssineɣ, mer mačči d taɣyult, tili zik zik ayagi deg iyi-tesaâllileḍ. Atas ayagi… Mer d tin yesɛan imawlan… Mer d akken i yi-d-tewqem… hi… (sakin tameṭṭut tebdu imeṭṭawen. Imeṭṭawen n tidet. Allen-is din din ččurent, bezgent, la d-surugent am laâwanser. Taâddi teqqim. Mi yas-terna asfaḍ s tqendurt-is, imir-nni allen-is nnant-as-d : « ur ttagad, aql-aɣ da ! », serḥent i ssed, asif iḥmel. Dayen isehlen am ulac, ladɣa i tmeṭṭut : ad d-tejbed kan di lxaṭer-is albaâḍ n temsal tt-isruyen, ijerḥen tasa-s s tidet, teqdem neɣ teqreb, ad tt-id-temmekti, allen qqnent…tettwali-t di temsalt-nni, sakin… d akemmel kan ara tettkemmil imeṭṭawen. Win ara yebɣun ad ijerreb neɣ ad… yurar : ɛass-itt a bnadem di tlemmast n imeṭṭawen-is, tcax, steqsi-tt s lexdeɛ, ur tebni, ɣef wacu tettru, ad tafeḍ tettu tamsalt, ray gar-ak yid-s!).

Aâli Ubuttiṭ leqqaqet tasa-s aṭas. Iččur d lḥanna armi d ulamek. Ad ternuḍ, ibda am akken iččuk aâni yekteb Rebbi ad immet yiwen deg-sen, d netta neɣ d tameṭṭut-is. Daɣ netta, ama ɣef tmeṭṭut-is, ama ɣef yiman-is, izzwer lǧerḥ deg ul-is seg imir-nni. Rnu diɣen, lhasun, lmaânda s imeṭṭawen-nni tḥawel meskint, yeḍḥa-d ula d netta meskin… lḥanna teččur-d lḥanna… ar yettdub… ittdub, am tcemmaât-nni ireqqen ; ar ittru deg ul-is… ittru… armi t-tɣaḍ tmeṭṭut-is ! Armi yufa ziɣ ar d tidet, ar d netta ay dir, ziɣ ar aṭas i yas-ixdem n lbaṭel meskint, ziɣ lḥasun, ziɣ… hahaha !

Welleh ad d taḍsa ! Ziɣ, ihwa-yaɣ kan nettkellix : ar d Rebbi yakk i yaɣ-ittwellihen di mkulci. I lukan mačči d Rebbi i t-wwin segllin ɣer tebḥirt, amek ara isell i yefrax, amek ara d-yawi s lexbar akken ara iqerreɛ i lmut ɣef tmeṭṭut-is ? Ziɣ ar t-isseḥḍer Rebbi i lhedra n yefrax iwakken ad immet d win iwumi teččur s tidet : netta.

Dɣa deg imir-nni, tefra di rray d wul n Aâli Ubuttiṭ, irna yewwet lmeǧhud-is ma yella wakken ara yemnaâ ula d netta. Akken tfuk imeṭṭawen tmeṭṭut-is, tewweḍ ɣer usnexfet, yaâreḍ-itt s uḥellel :

– Iyya ad am-mleɣ : azekka ad nruḥ ɣer zyara, aṭas ayagi ideg tmennaḍ.

– Ala, azekka ad greɣ aẓeṭṭa.

– Ruḥ s imawlan-iw, awi-yasen tarzeft.

– Ala, azekka ad greɣ aẓeṭṭa.

Ulamma ẓẓayet cwiṭ lefhama-s, irra-d s lexbar Aâli, ar simal ittḥellil-itt, simal a trettu deg wawal-is. Dayen, ifut i ifuten : lukan ad as-yefk lǧennet, ur tettruẓ ara di nmara-s. Ad tger aẓeṭṭa, ad tger, alukan ad d-iqqim deg-s yiwen uẓar.

Daɣ netta, inna-yas deg ul-is : « Yak tura dayen, iḍher d nek ara yemmten. Tabaɛ, lukan ad tt-ǧǧeɣ ur as-nniɣ, ad temmet, ad ittemmi d nek ay tt-inɣan. Ulakin ad arǧuɣ alamma d taswiɛt taneggarut, azekka mara tekker ad tger aẓeṭṭa. Ma d sya ar imir-nni, ad aâddiɣ meqqar ad xedmeɣ lecɣal-iw.

Lecɣal-is ? Aṭas. Tamezwarut, irfed agelzim d telwaḥt, iruḥ ɣer tmeqbert, ixtar amkan tama n iẓekwan n lejdud-id, iqass-it ɣer yiman-is s uɣanim, ibda la yeqqaz aẓekka. Kra n win i t-id-yufan, isteqsi-t : « iwumi aẓekka a Aâli Ubuttiṭ ? », isɛuẓẓeg kan, aqerru-s di lqaɛa. Akken di mi t-ifuk, yuɣal-d s axxam, irfed ayen i s-ilezmen d idrimen, iruḥ ixelles kra n win i yas-ittalasen. Di syin, lḥasun, iruḥ iẓra-d kra n win isaâ d aḥbib neɣ d idammen, ibeqqa-yas aâlaxir. Tameddit yuɣal-d s axxam, inna-yas i tmeṭṭut-is :

– Niwel seksu i uzekka… d tanṭelt.

Nettat tenna-yas :

– Dayen, ifuk s tisselbi.     

Ččan imensi, aâddin ṭṭsen. 

Dɣa nettat din din kan tewwi-tt tnafa, tebda la tesxerxur. Ma d netta, iḍher-ak lḥal, iḍ kamel mačči d ara t-tawi tnafa, mi d win i d iḍ aneggaru n ddunit-is. 

Belaïd At Ali

07/1946

Timerna / Notes :

Lehwayec : iɣersiwen, lmal (ayen akk iddren : iɣersiwen, igṭaṭ, iselman)

Azerkeṭṭif : d agṭiṭ aberkan (fr. merle, pie, …)

taferka-yagi nettaɣ : taferka-yagi neṭṭef, ideg nella, …

Sakin : syin akkin (fr. à partir de là, de ce moment…)

iduz uksum-iw : idub uksum-iw ?

Segllin : seg llina, tura kan (fr. tout à l’heure, à l’instant, il y a un moment, …)

Ahaqel : wissen (win issnen, anwa issnen), peut-être…

Deg iyi-tesaâllileḍ : deg iyi-tesserfuyeḍ (= acuffu n wadis s wurfan imeqqranen)

Umadder-ak ! : ayyuz !, tbarek-lleh !, (fr. bravo !)

Tiqecmaât : d urar, d akellex (fr. jeu d’enfant, facile)

Dans la même catégorie

« Volia » : le souffle de la liberté au cœur de l’Ukraine

Publié aux Éditions Grasset, Volia nous plonge dans l’intimité...

Criminalisation du colonialisme français : la surenchère mémorielle des députés

Alors qu’Alger et Paris amorcent prudemment une énième et...

Biskra : un camion‑citerne heurte une voiture, plusieurs morts et un incendie spectaculaire

Une tragédie routière s’est produite ce vendredi 19 décembre...

L’excès d’impunité !

Il existe en Algérie une zone grise où les...

Ferry Sète-Béjaïa : quelles raisons derrière l’interruption de la traversée ?

L’immobilisation d’un navire de la compagnie italienne GNV au...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici