Seg wass n 13 yunyu, Israël ikker ad ihudd akk imukan n tmurt n Iran, anida i skaren tussna nukliyar, akken ad d-snulfun tabumbet aṭumik.
Israël issurug irennu lbumbat seg igenni s tmesrufag-is, Iran ittarra tiyita, ittazen yal missile ɣer tmurt n Israël. D ṭṭrad, akka tmettaten yemdanen ur nuklal, akkin tmettaten yemdanen.
Tiyita s lbumbat n imukan n tussna nukliyar, si tmurt ɣer tayeḍ, ur illi d amaynut di 2025. Mačči d tikkelt tamezwarut.
Asmi tekker tmurt n Irak di 1975 akken ad tebnu asenfar nukliyar Osirak (réacteur nucléaire Osirak) (1), idis n Beɣdad, s tallelt n Fransa, uget n tmura i igan anezgum, di ddra n udabu n Saddam Husein iteddun, ma yufa, ad iṭṭef deg ufus-is azekka tabumbet aṭumik.
Adabu n Saddam ittwassen, illa d yiwen gar wid iqqnen takmamt i tmurt-is, s tikli n ḥed-tnin n ukabar Baas. D tasnaref /dictature yufraren gar tmura taârabin.
Anezgum-nni, ur iqqim d awal kan sɣur tmura i yudsen Irak : di 1980, tezwar tmurt n Iran tessureg lbumbat ɣef Osirak, thudd ayen iwumi tezmer ; di 1981, terna tmurt n Israël tefka timesrufag thudd amur-is, taggara d Marikan-USA, thudd Ozisak mi tekcem Irak di 1991. Iqqim ass-a d ixerban.
Tuttra d-yufraren : amek tezmer tmurt ad tekcem tamurt nniḍen, s tmesrufag-is, akken ad thudd imukan deg ttnawalen tabumbet aṭumik ?
D ayen illan neɣ d ayen ur nelli d abrid, d tamuɣli n uḥezzeb akken azekka ur tekkat tmurt-nni timura yellan idis-is, neɣ tid ur nelli deg ubrid n tsertit-is, acku, tabumbet atumik mačči d urar.
Sin imedyaten kan i yettwassnen deg umaḍal, d USA i yewwten tamurt n Japan di ṭṭrad wis sin n umaḍal : Hiroshima deg wass n 6 ɣect 1945, akked Nagazaki deg wass n 9 ɣect 1945, akken Japan ad issers uzzal, ad yefk mayna.
Azal n 200 000 yemdanen i yemmuten di snat tyitwin-nni, negrent temdinin i snat, iqqim-d waṭan n radyuaktivity acḥal n iseggasen i yimezdaɣ n tmurt-nni.
Di temsalt n Israël, akken tewwet Iran ass-a i tewwet yakan Irak di 1981, acku i snat tmura-nni (Iran akked Irak n Saddam) llant ttberriḥent akken ad snegrent tamurt n Israël, « tamurt n Sehyun iḥeqren Aâraben di Palestine !». D win i d asenfar n Khomaini si 1979 mi yeṭṭef adabu « ineslem » di Teheran : « nnger n Israël ».
Taɣennant n udabu « ineslem » i yeṭṭfen amkan di Iran, irra takmamt i yimezdaɣ n tmurt, syin isbedd asenfar ameqqran akken ad d-isnulfu tabumbet nukliyar, akked yal amrig/arme swayes izmer ad iwwet timura nniḍen. Ass-a yeznuzu imisilen i tmurt n Russia di ṭṭrad-is mgal Ukrainia.
Maca asenfar-is ameqqran d aseqdec n Plutonium akken ad issiweḍ ad isker tabumbet aṭumik, s tuffra n tiddukla AIEA (2), akked tmura iqerben ur neqbil asenfar-nni, akked USA.
Tabumbet tineslemt !
Timura akk n umaḍal i d-isnulfan tabumbet aṭumik (USA, Russia, Fransa, Legliz, China, India, Pakistan, Israël), yiwet deg-sent ur d-tenṭiq s yisem n ddin aṛumi/azekri, azekri orthodoxe, andwi, ineslem, uday, neɣ war ddin.
Ɣas akken, di 1998, mi d-tesnulfa tmurt n Pakistan (3) tabumbet-is, nesla i kra n tmura tinselmin i yesberriḥen « s usnulfu n tbumbet tineslemt » !
Zun inselmen zemren tura ad rren ttar s tbumbet n Pakistan. Maca tamurt-nni n Pakistan ur tekcim deg urar n ixuniyen inselmen.
D tamurt n Iran, tin i yellan gar ifassen n At Igennuren inselmen si 1979, i ikecmen annar akken ad tesker tabumbet « ara yesnegren tamurt n Israël ». D awal i d-inna acḥal n tikkal Aâyatullah Xumeyni, i yenna win ibedden deffir-s, Ali Khamenei, i yellan ass-a.
Israël isnufa-d tabumbet aṭumik acḥal iseggasen aya, maca ar ass-a ur d-inni netta s timmad-is ayen illan. Israël iga tabumbet, maca issusem. Ma d tamurt n Iran, tettberriḥ qbel ad tizmir ad tewwet. Ass-a d nettat i yettewten !
Tuttra nniḍen : ayɣer ikkat Iran ad issenger tamurt n Israël, zun mačči d imdanen ?
Azal n 2000 km i yellan gar-asent tmura-nni, ur telli talast gar-asent, ur illi wugur n tlisa. Maca, i Iran, zun tamurt n Israël tekkes akal i Palestine tineslemt, issefk ad tenger. Ad ifru wugur illan gar Wudayen akked Waâraben n Palestine s nnger n Israël.
Afrurex n tbumbitin aṭumik di yal tamurt d ugur ameqqran.
Ass-a, 8 tmura deg umadal i ikesben tibumbitin aṭumik. D ayen illan, maca ur issefk ad d-rnunt tiyaḍ izemren ad ilint gar ifassen n iduba ur deg llin ifergan.
D ayen i d-wwin talalit n tifrat/traité n umaḍal TNP (Traité de non-prolifération des armes nucléaires) di 1968 (4).
Ass-a deg umaḍal, timura ikesben tibumbitin gant-tent zun d afrag ɣef yiman-nsent : « ma tewwet-iyi-d, nek ad k-in-wteɣ, taggara ad nenger akken akk nella ». D aḥezzeb-nni i yeddan, i yerran aḍar i yal yiwen.
Si 1945 ar ass-a, ala Russia n Poutine i yesɣalen s tbumbitin aṭumik yal tikkelt i tefcel si mi tesker ṭṭrad akken ad tekcem tamurt n Ukrainia si furar 2022. Poutine isɣal irennu akken timura nniḍen (USA akked tmura n Urupa), ur d-keccment annar ad allet tamurt n Ukrainia. D tiḥila n tsertit kan.
Tabumbet aṭumik ur tezmir ad tili s wudem n ddin-a neɣ ddin-in.
Tabumbet d asfar n nnger, ur teqqin ɣer yiwen ddin akken ibɣu yili. Issefk ad ilin ifergan s tlalit n igerwan imaynuten akken ad qqiment i lebda di tesrafin deg llant, acku ulac ammud/lfayda i tmurt ara yezwiren azekka ad tewwet yis.
Ma d tamurt n Iran – « adabu ineslem » n Ali Khamenei, mačči imezdaɣ n tmurt – azekka ad tegrurej, ad tbeddel udem, ad tekkes tfekkalt illan ɣef tmurt, ad idiren yemdanen di tlelli-nsen.
Illa wawal n zik, d tamsirt : « Ma tseɣleḍ, ewwet. Ma ur tezmireḍ, ur sɣal ».
Aumer U Lamara
Timerna / Notes :
1. Osirak est le nom d’un ancien réacteur nucléaire expérimental de 70 MW situé en Irak dans le centre de recherche nucléaire d’Al-Tuwaitha, dans la banlieue sud-est de Bagdad.
Il est construit en 1975 par la France et était officiellement destiné à des recherches civiles sur le nucléaire. Plusieurs pays redoutaient qu’il serve à développer la bombe atomique pour le régime irakien. Le 30 septembre 1980, le réacteur Osirak est attaqué par des avions militaires iraniens. Un an plus tard, le 7 juin 1981, il est pulvérisé par l’armée de l’air israélienne lors de l’opération Opéra. En 1991, il est de nouveau ciblé, par l’armée américaine lors de la guerre du Golfe.
2. L‘Agence Internationale de l’Energie Atomique (AIEA) est une organisation des Nations unies basée à Vienne (Autriche) ; elle est créée en 1957. Elle compte 180 États membres en 2024.
3. Pakistan d tamurt tineslemt tamezwarut i yessekren lbumba aṭumik deg wass n 28 di maggu 1998.
4. Le traité sur la non-prolifération des armes nucléaires (TNP) est un traité international conclu en 1968 et signé par un grand nombre de pays. Il vise à réduire le risque que l’arme nucléaire se répande à travers le monde, et son application est garantie par l’Agence internationale de l’énergie atomique (AIEA).