28.2 C
Alger
jeudi 3 juillet 2025
AccueilIdéesTamsirt tameqqrant si tifranin n tɣiwanin/APC, APW

Tamsirt tameqqrant si tifranin n tɣiwanin/APC, APW

Date :

Dans la même catégorie

Karim Tabbou : le virage diplomatique de l’Algérie

Comme chaque lundi, j’ai accompli hier matin mon obligation...

Dans l’ombre d’un procès, Boualem Sansal

Le 24 juin 2025, dans une salle d’audience d’une...

Quand les gyrophares masquent le mépris 

Dans un pays où l’État de droit est vidé...

La main lourde de la justice algérienne

La condamnation à sept ans de prison par l’État...

Keynésianisme militaire et justice social

La Commission européenne a décidé dans un programme intitulé...
spot_imgspot_img
- Advertisement -

Vote et fraude.

Tazarezt/tasraft tella tɣez, thegga akken ad teɣli deg-s tmurt.

Di yal amkan, tebḍa tmurt ɣef sin iderma : wid iran ad gedlen ayen akk ad d-yasen sɣur udabu, s tiɣri-nni n Hirak-Tanekra si 2019, « ulac tifranin akked tibbandit » (1), akked wid iran ad kecmen di temsizzelt… akken ur ttaǧǧan taɣiwant-nsen neɣ taseqqamut n twilayt ad teɣli gar ifassen n ibandiyen !

Yal tama tenna d nettat i yellan deg ubrid.

Ma d at ikabaren n udabu (FLN, RND, MSP…), llan cudden arkasen-nnsen, am akken uɣen tanamit,  ad kecmen di temsizzelt, akken ad sersen iḍarren-nnsen di tɣiwant neɣ di twillayt. Llan ffɣen si tzuliɣt, kecmen-d seg iceqqiq ; d tin i d tafellaḥt-nnsen seg-wasmi d-lulen s učamar !

Tafrent tefra, wid d-ibedden nnig lebɣi n at tmurt-nnsen ndemmen, taggara kkaten deg ifassen-nnsen, wid d-ikkren akken ad gen afrag i yikabaren n udabu uɣen tama wadda, ma d ikabaren n udabu akked wid iddan yid-nsen ass-a kecmen axxam !

Tamsirt tameqqrant, neɣ taɣuri, mačči deg unnar n teḥraymit n ikabaren-a neɣ si tzarezt iga udabu ufella akken ‘’ad issers tigejda tineggura n udabu’’, zun tefra tallit n Hirak, n usaka/la transition, tura tebna tugdut tazzayrit, swayes ‘’ad asment azekka tmura nniḍen’’ !

Taɣuri tameqqrant, si tmuɣli-nnaɣ, mačči d uraren-a akken llan si yal tama. Ayen ad d-iqqimen, d talwit n tafrent, di yal amkan. Ulac taddart, ulac tiɣremt anda yekker umennuɣ gar yemdanen, ur iwwit ur ittwet yiwen, ur ijriḥ yiwen, ur immut yiwen s rsas. D win i d ammud/lfayda ameqqran.

S tefranin-a (APC, APW), tin ay kukran uget n yemdanen, aɣref n Lezzayer yekcem annar n tmura igedlen takriṭ/violence. D ammud/lfayda i d-iwwi usalu n talwit si 1980 (Tafsut Imaziɣen, amennuɣ ɣef izerfan…) akked Hirak-Tanekra si nnig sin iseggasen n tikliwin n talwit di yal amkan n tmurt (2).

Mačči d ayen d-ikkan sɣur udabu.

Tella yiwet temsalt ur tefri : di tafrent-a, adabu (neɣ yiwen udrum n udabu ?), ur d-ifki ɣer tuddar, ɣer tɣermin akked temdinin, wid ad issekren times, amennuɣ akked tazzla n idammen gar yemdanen, gar twaculin neɣ gar laârac. Acku, idelli kan i snekren times i tmurt, serɣen tuddar d tɣermin, mmuten yemdanen s uḥeǧǧaǧu n tmes deg yexxamen-nnsen.  Ibeddel abrid udabu ?

Tidett, adabu ur ibeddel abrid-is, yunef kan seg ubrid, tallit, akken ad ilint tefranin.

Ilmend d times akked userkec n yemdanen akken wa ad ikkat wayeḍ (llan, uqan iɣallen iburen ara sxedmen s tedrimt yumsen), adabu yesseqdec tamsulta i d-ittcuddun imeɣnasen n talwit seg yexxamen-nnsen, amzun d irebraben-nni yesnegren tamurt… azekka yezmer ad yefk iserdasen s ibeckiḍen.

Timsizzelt tefra, yal tafrent tedda deg wass-is di talwit, am tid n tɣiwanin/APC, am tid n useqqamu n twilayt/APW, ufranen-d wid d-yufraren.

Tuttra ass-a, d abrid deg teddun ad t-aɣen wid/tid d-yufraren di tifranin-nni : ad bedden s wudem n at tmurt-nnsen i tmurt-nnsen, ɣas amur ameqqran ur ten-frinen ara, neɣ ad bedden d anzel n udabu, d ixeyyalen mgal at tmurt-nnsen, ad ilin am akken llan zik lqeyyad di dewla n Fransa, akked lqeyyad n FLN nnig 30 iseggasen, si 1962 armi d 1990 ?

Udem i d-fkan ass-a wid/tid d-yufraren ur issefraḥ. Amur ameqqran n yemdanen gan-asen yakan iɣemmi  n tixxubta, sbabben-asen ayen illan neɣ ur nelli, ‘’trahison, tribalisme, clientélisme, …’’. Illa neɣ yerna ?

Ass-a, deg ufus-nnsen nitni i tella akken ad bedlen tamuɣli taberkant n iselwan i yasen-iḍlan. Akken daɣ azekka, adabu n tɣiwant ad iffeɣ seg unnar n udabu ufella (wid iḥekmen di tmanaɣt), akken ad gezmen ifadden n udabu i yetturaren s yisem n tugdut.

Asurif amezwaru d talwit. Ass-a yekcem deg yidles n tmurt. Iqqim-d azekka, wid/tid d-yufraren ad ddun deg ubrid n Izzayriyen i ten-ifernen, akken ad qablen adabu, ad ilin d lsas amezwaru  i bennu n tugdut armi d taqacuct/tacwawt.

« Ulac adabu ibedden lebda ɣef ibeckiḍen », am akken illa wawal.

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1) « Pas de vote avec le clan / ma-kanc intixabat mɛa el ɛisabat ».

2) Deg yiwen wulɣu i yat taddart, deg wussan-nni n temsizzelt/campagne électorale, abrid n talwit injer. Uran-d ulɣu di Facebook, akka : «Azekka ad d-asen ‘’les candidats’’ n ukabar xxx. Issefk-aɣ ad ten-qabel akken iwata, di talwit. Ad nsel i wayen ad d-inin, nitni ad uɣalen ansi d-usan, di talwit». Ur d-urin deg wulɣu awal-nni « wid ad d-yasen ad ilin di laânaya n taddart », maca fehmen-t akk ad taddart-nni. Usan-d wid-nni, berrḥen s sawal-nnsen, uɣalen di talwit.

Auteur
Aumer U Lamara, physicien, écrivain

Dans la même catégorie

Karim Tabbou : le virage diplomatique de l’Algérie

Comme chaque lundi, j’ai accompli hier matin mon obligation...

Dans l’ombre d’un procès, Boualem Sansal

Le 24 juin 2025, dans une salle d’audience d’une...

Quand les gyrophares masquent le mépris 

Dans un pays où l’État de droit est vidé...

La main lourde de la justice algérienne

La condamnation à sept ans de prison par l’État...

Keynésianisme militaire et justice social

La Commission européenne a décidé dans un programme intitulé...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici