17 mai 2024
spot_img
AccueilCultureSi Muḥend Umḥend sɣuṛ Rachid Oulebsir

Si Muḥend Umḥend sɣuṛ Rachid Oulebsir

Si Moh Oumhend de Rachid Oulebsir

Ɛawedeɣ-as taɣuṛi i wedlis n Rachid Oulbsir i d-yura ɣef Si Muḥend Umḥend, uffiɣ ddeqs n isefra i d-yebbwi ur t n-id bbwin ara wid akk i d-yuran ar ass-a ɣef Si Muḥ.

D isefra i d-yeţţmeslayen ɣef tmmnaṭ n la Summam. Deg-sen ddeqs εnan Lεaṛc Nat Mlikec, d Warggaz ameqqran i g-reffden isem n Lεarc-is : wagi d Si Muḥend Saεid Amlikec. Di teswiεt-nni, yella d amdyaz u daɣen d amgara (Guerrier). Yella deg imgarayen imezwura iquvlen anevaz ( envahisseur) aṛumi, dɣa amenuɣ ameqqṛan i d-yeḍaran deg Ccaṛiḍen. Am-akken diɣ yella di tnekra n 1871. Si Muḥend Umḥend d Si Muḥend Saεid Amlikec mmyizzgand nezeh. Ɣef wannect-a i ṭuqqt-ent tikliwin n Si Muḥend ar tmmnat Nat Mlikec.

Ihi, a d-vḍuɣ yid-wen kra n isefra i d-yesekfel Racid Ulebsir.

Ɛeddaɣ Tassargant ḥafi

- Advertisement -

Tamurt lmenfi

Jbiɣ-d Iɣil n Talalt

Tiɣbiṛt d luḍa rrifi

Abexsis yerfi

Tagma d assif n tuzalt

Muḥend Saεid anifi

Amlikec ṣafi

Imuger-iyi-d s tanalt.

Timzeggiwin (séjours) n umedyaz di temmnaṭ Nat Mlikec, andda ţţḍegif-en amesevrid i wumi ţakken laεnaya ɣas ad yili d amenɣay (criminel), akken yella di laεwayed n wedrar n Jaṛjjaṛ, ţilint-as tiggwnatin i temliliyin akk d iqqara n igen (armée) Nat Mlikec i g-ddren i tmeţţant n Bubɣla. Imenẓaḍen (commandants) Ali At Wdiε d Aḥmed Uṣula, llan d immddukel n umedyaz! Ţemmlilin-d ar Muḥend Saεid i g-llan d amaray amatu n igen ixessṛ-en, i g-sleɣmen (dissoute) zat n lεeṣkker n général Camou di 1864.

Tassargant legfa tewεaṛ

Astaεfu ɣer Aεmaṛ

Lembat ɣer Ḥmed Uṣula

Franṣa tjered-aɣ nngar

Alleh a ţ-neqqhaṛ

Ṛṣas tagmaţ d lεula

Si Ɛevlekrim awaεmaṛ

Ṛzana d leqqddar

Iǧa-d tara d slala

Yiwen wass, Si Muḥ yebbweḍ deg-iḍ ar Yiɣil Leqṛaṛ, ţaddart i d-yezgan deg-wunẓul Nat Mlikec, imezzdaɣen-is ɣil-ent d amezenzi (marchand) n leḥruz, dɣa Areẓqi Uḥarmiḍ lamin n taddart d ṭeman-is ẓẓεent-id. Di tlemast n yiḍ, yuli ar taddart n Lemṣela, andda yesεa amddakkel-is fi yeţţkel, iffuk iḍ ar ɣur-s s uqqessar d isefra.

Aqli deg Iɣil Leqṛar

Swen-iyi lemṛar

Tarbaεt Uṛeẓqi Uḥarmiḍ

Nnsiɣ taεebbuṭ i ccaṛ

Ussu inu d asɣaṛ

Igguma a d-iffak yiḍ

Lemṣela Tala lεinṣaṛ

Ɣer Umlikec lḥaṛ

Talava-s tekkes aṣeemmiḍ.

Yal m-ara yεeddi deg At Mlikec, Si Muḥ yeţţẓuṛu-d Sidi Lmufeq. Yiwet n tikkelt yeṭṭf-it wedfel deg-wuvrid. S yiwen usefru iεenna ar Lmufeq v-ummzur aɣwezfan. Yeẓṛa ţikkelt tannegarut, i t-id iẓuṛ, dɣa yesuter deg-s tuṣṣṛa (yella deg-wawal : Lmufeq i teddun d yeɣriven).

S Wanuz tiṭṭ tbaṛeq

A Sidi Lmufeq

Buɣeɣub yeddal tuyat

Aţa tassa-w tceqqeq

M-irad lfiṛaq

Nnsiɣ i wedfel yekat

Abrid-a nevɣa a nncaṛeq

Tacḍaṭ t-zenneq

Laεnaya-k i weɣriv ţafat.

Ahmed Aït Bachir

1 COMMENTAIRE

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents