10 mai 2024
spot_img
AccueilPolitiqueTagrawla taseklant tamaziɣt, akked ixuniyen n tefransist...(1) 

Tagrawla taseklant tamaziɣt, akked ixuniyen n tefransist…(1) 

Ikkes ukukru, kksen icuddan i yeṭṭfen iseggasen d iseggasen imdanen s wawal-nni yeḍlan s qeḍran d ilili : « tamaziɣt ur tettaru !».

Ass-a, di yal tiɣremt n Tamazɣa (Agadir, Tizi Wezzu, Taɣzut/Lḥusima, Batna, Zwara…), neɣ agemmaḍ (Urupa, Marikan,…), teffɣen-d yal ass yedlisen s tamaziɣt (ungalen, tullisin, tizrawin n tussna, timsirin,…).

Yal ass keccmen-d yemyura imaynuten ɣer unnar n tira, yal ass rennun-d yemsiẓrigen, d imeɣnasen imaynuten i tgemmi n yidles amaziɣ.

D tagrawla s timmad-is !

- Advertisement -

Ass-a, afud amezwaru i yesnekren amussu i tsekla tamaziɣt, s yal tanetla (taqbaylit, tacelḥit, tarifit, tacawit…), d iseɣ akked ccan ameqqran i ikecmen yal admeɣ : nezmer ad naru s tutlayt-nneɣ, ad nekcem deg usugen-nneɣ, am nekkni am yal aɣref n umaḍal.

Ɣas tella tallalt akkin akka (HCA, IRCAM, kra n tdukliwin…), d tiwizi tameqqrant i yekkren di tmurt, deg iẓuran n tmurt, d tin yesduklen imyura akked yemsiẓrigen deg umussu ur tessin tmurt si leqrun imezwura.

Deg wayen d-iffɣen, illa wayen ilhan i yessergagayen tifkert n wul, illa wayen ixussen di tira, maca asalu yenjer akken azekka ad d-ffɣen yedlisen yufraren ugar. Ur d-ikkir yiwen yessen !

Tamawt tameqqrant :

Akken llan yemyura n wass-a, d imyura yettarun s tamaziɣt, gar wid illan si 40 iseggasen izrin, akked wid d-ikkren, ikeccmen annar yal ass.

Ulac wid illan ttarun yakan s tefransist neɣ s taârabt, rran-d tira-nsen ɣer tmaziɣt.

Amek illa waya ?

Tamezwarut, tella di tmuɣli n yimyura-nni : asirem-nsen ad nzen yedlisen-nsen di tnedlist n Champs-élysées akked Quartier latin !

Tis snat, d wid igan tira zun d allal/instrument, akken ad d-inin ayen ran, ad snekren tagrawla. I nutni d tafransist i yellan thegga, « pour faire passer leur discours !».

Maca tamuɣli-nni ur tferru yiwet ; gan-as isem s tefransist : « pousser le tas de sable ! ».

Imezwura i yuran s tefransist deg iseggasen n 1950, d tikli yellan s ubrid-is. Inna-tt-id Mouloud Feraoun (2) ; llan ṭṭfen-d gar ifassen-nsen tutlayt n wid i yasen-d-ikkan nnig-nsen (tamhersa/colonisation). Nutni wten s wayen ufan, akken ad rren tiyita. Ulac fell-as tuzzma.

Ass-a, deffir nnig 60 iseggasen n timunent n tmurt, ur illi lmizan-nni amezwaru d-inna Mouloud Feraoun. Tbeddel tallit, ildi-d ubrid n tikli ɣer yidles n tmurt, win ur nelli d abandu.

Imyura d-yufraren iseggasen-a ineggura, ama s tefransist, ama s taârabt, ufan-d iman-nsen d anzel deg ufus n wid i ten-isqedcen, si berra, deg umennuɣ ur nelli d amennuɣ-nsen : gar wid ibedden d ixuniyen n « la francophonie politique », akked wid iguǧan di « l’arabophonie médiévale » n taârabt-tinneslemt.

Taggara, abrid issuffuɣen iban, am yitri-nni itezzin di tegnawt/comète (3) :

D idles akked tutlayin n tmurt (tamaziɣt + darǧa) i d aqerru-s (tête de la comète), mačči d tagut n traṭṭiwt-is (« queue de la comète ») i yettefrurin akkin alamma tenger.

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

  1. Titre : La révolution littéraire amazighe et les adeptes de la francophonie et arabophonie.
  2. Mouloud Feraoun : le précurseur de la littérature d’expression française

https://lematindalgerie.com/mouloud-feraoun-le-precurseur-de-la-litterature-dexpression-francaise/

  1. Comète : astre présentant un noyau (tête) et une trainée gazeuse (chevelure et queue) qui décrit une orbite en forme d’ellipse autour du soleil. ex. Comète de Halley.

2 Commentaires

  1. Azul a Aumer
    Ma fehmeɣ el-meqṣud ik a Aumer, illaq aɣ an arru s maziɣt ya kan !?
    Ixuniyen, c’est le pluriel de axewni (win i ttẓallan ɣef el miyet) ?
    Assegas ameggaz !

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents