4 mai 2024
spot_img
AccueilA la uneAsmi nɣan Lwennas Meɛṭub

Asmi nɣan Lwennas Meɛṭub

Matoub Lounes

Tasdawit n Bgayet. Lexmis 25 di yunyu 1998. Ur gineɣ ara maḍi iḍazriyen yerna sεiɣ sin yikayaden : yiwen n tusnakt, wayeḍ n tegnizit. Ttqelqeɣ d ayen kan.

Seg yunyu 1997 ay ḥebseɣ akeyyef meεna werǧin yeffeɣ ddexxan seg wallaɣ-iw.

Mi fukkeɣ akayad n tusnakt tanzayt ruḥeɣ ɣer yiwet tneɣrit tilemt, kessleɣ ɣef ṭṭabla, tewwi-yi tnafa, gneɣ. Ad tili d zzuǧ n tmeddit imi sεiɣ akayad n tegnizit ɣef tlata. Urgaɣ ẓedmen-d irebraben ɣer taddart-nneɣ bdan skarayen deg-s times, nekni nettnaɣ mgal-nnsen akken ur tt-sruɣayen ara.

Di targit-nni walaɣ daɣen iserdasen n Fransa s yikamyunen (am widak-nni i nettwali deg yisura ɣef ṭṭrad n « timunent ») ttawḍen-d wa deffir wa. Nefreḥ nenwa ad aɣ-d-sferken seg yirebraben meεna uɣalen-d ula d nutni fell-aneɣ, ttawin kra n win ara d-mlilen deg ubrid-nnsen. Ḍefren-iyi-d sin yiserdasen, rewleɣ-asen s yiwet tezniqt, ufiɣ-d iqubel-iyi-d yiwen ṣṣur anect-ila-t, ur yelli wanda ara rreɣ. Mi qrib ad d-awḍen ɣer-i, ukiɣ-d ul-iw ixebbeḍ, tekfel-iyi-d tidi.

Seg wakken tettban-iyi-d targit-nni ɣezzifet, nwiɣ ṭṭseɣ aṭas, d ayen ifut-iyi ukayad n tegnizit ! Muqqleɣ ssaεa, ufiɣ qqiment-d 5 ddqayeq i tlata, ffɣeɣ-d s tazzla dɣa sεeddaɣ akayad-nni. Segmi yeshel, deg wezgen n ssaεa meḥsub inelmaden akk fukken, nekk d yiwen gar-asen. Dɣa uliɣ ɣer uɣaram n Targa-Uzemmur, nniɣ-as ad sgunfuɣ di texxamt. Mi d-uwḍeɣ ɣer tewwurt n unekcum n uɣaram, ufiɣ-d yiwen lkaɣeḍ yura fell-as s tefransist : « Matoub Lounes vient d’être assassiné ». Yeḥbes wallaɣ-iw meεna nniɣ-as d asqmecmeε imi ẓriɣ dakken Matoub di Fransa i yella.

- Advertisement -

Dɣa, ttwaliɣ yiwen unelmad ameɣnas n ukabar n yixeddamen iteddu-d, send ara t-ttreɣ yenna-yi-d : nɣan Lwennas Meɛṭub. Imiren d ayen ẓriɣ d tidet acku Murad mačči d win ara yeskiddben di tlufa yecban tigi. Kemmleɣ ɣer zdat ufiɣ agraw n yinelmaden yal wa d acu i d-yeqqar ɣef tmenɣiwt n win nḥemmel seg temẓi-nneɣ nnig n twacult-nneɣ, nnig n kra yellan. Refdeɣ amikru ad d-mmeslayeɣ, ṭṭredqeɣ d imeṭṭawen, taɣect-iw tekkaw ur zmireɣ ad d-neṭqeɣ. Werǧin nwiɣ ad d-yas wass ad idireɣ d Matub yemmut. Ḥulfaɣ i yiman-iw d agujil…

25 yiseggasen ay-a segmi i ɣ-yeǧǧa s tfekka-s imi deg wulawen yedder i lebda, tameslayt-nni ɣef yefka tudert-is tger asurif aɣezfan ɣer zdat, aql-aɣ mazal-aɣ nedder nettqabal tallit s usirem, tikwal nettru, tikwal nesnulfuy-d asirem d uzmumeg. Tudert-iw (uggaɣ d ayen i ttḥulfun wid merra i t-iḥemmlen) tebḍa ɣef sin: tin n wasmi yella Lwennas Meɛṭub yedder; segmi t-nɣan ɣer da, zun d amdan-nniḍen i uɣaleɣ, aṭas n tɣawsiwin i yemmuten deg-i.

Augustin Apulée

1 COMMENTAIRE

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents