30 avril 2024
spot_img
AccueilChroniqueUrar aberkan gar udabu akked imeṭṭurfan inselmen !

Urar aberkan gar udabu akked imeṭṭurfan inselmen !

S TMAZIƔT

Urar aberkan gar udabu akked imeṭṭurfan inselmen !

Taḥilett tettwassen : wid iran ad sxerben tamsalt, akken ur tferru, ad d-heggin wid ad yerwin anejmaâ. Nitni ad d-qqimen akkin. Akka i tella di yal tamurt.

Adabu akked imeṭṭurfan inselmen (les islamistes) fran ɣef uqerru n Lezzayer, fran amek ad snegren tanekra n furar 2019, neɣ amek ad tt-id-sseknun ɣer tama-nsen. ‘’Hirak béni’’ akked ‘’chaâb el aḥrar’’ n El Maghribia yettwassen. 

Maca d timsizzelt taberkant gar-asen : adabu yellan ass-a ikkat ad iqqim, imeṭṭurfan kkaten ad ṭṭfen amkan n udabu akken ad srewten akken i ssnen yakan. Tasertit-nsen di tɣiwanin (les APC) i ṭṭfen si 1990 armi d 1992 ssnen-tt Izzayriyen. Ayen d-irnan ɣer zdat, d tawaɣit nniḍen.

Tidett, ur illi umgared gar tsertit n udabu i d-ifkan imɣi si 1962 akked tin saramen ad seddun yimeṭṭurfan : d taârabt-tinneslemt akka, akkin.

Ayen isdukklen adabu akked imeṭṭurfan meqqer : i sin qqnen ɣer tmura taârabin (Emirats, Qatar, Saoudia, …), d iqeddacen n tmura-nni.

- Advertisement -

Inig amezwaru n Gaïd Salaḥ di 2019, ɣer tmurt n Imarat (Emirats). Nnan-as-d ayen issefk ad t-yeg di tmurt n Lezzayer !

D yiwen ugerruj i yellan deg Agmuḍ Anemmas/Moyen Orient i yeseččayen at udabu (les généraux akked wiyaḍ) akked wid isedduyen imeṭṭurfan (Rachad, MSP, akked ikabaren nniḍen).

Ass-a, ixef n umrar illa di Doha, Abou Dhabi, Ryad, … (1).

Timsizzelt illan gar-asen tuɣ mačči yiwen wudem kan. 

Di tallit deg yimeṭṭurfan sluffuyen i umussu/lḥirak akken ad t-nehren deg ubrid-nsen, acku ẓran din i tella tezmert tameqqrant, adabu yuɣ abrid nniḍen : ikkat ad isgen amussu/lḥirak, ikkat ad issexreb, ad issekcem ccek deg Izzayriyen akken ad kukrun, ad jebden iman-nsen. Tikerkas n Abu-Deḥduḥ akked usaḍuf i d-gren (tukksa n taɣlant tazzayrit/déchéance de la nationalité), am wanẓad ɣef seksu, gan-t d amezrag nnig uqerru n yal Azzayri, gan-tent akken ad sxerben annar n talwit.

Kra n wussan kan iban-d wurar n udabu : ad iwet ad isbedd tafrent n APN di yunyu d-iteddun, s Izzayriyen neɣ mgal Izzayriyen.   

Deffir tsertit i tent-icerken i sin (adabu akked imeṭṭurfan inselmen), illa wayen i tent-izdin zun d yiwen : d takriṭ (la violence). Ma yella adabu yessekcam yal ass ilmeẓyen n tmurt ɣer leḥbas acku d imeɣnasen n umussu/lḥirak, imeṭṭurfan d tazmert kan i yasen-tt-ikssen ass-a. Di yal amkan anda ukin ǧehden, d awal-nsen kan i yellan. Tugdut i nitni d tiḥila kan qbel ad ṭṭfen adabu.  

Scenario n 1962 ?

Di tallit deg amur ameqqran n Izzayriyen kkaten akken ad tbeddel ɣef lsas, ad kksent tgejda ɣef yebna udabu si 1962, ad d-izzi wawal ɣer ugdud, ad-tlal Lezzayer tamaynut, adabu akked imeṭṭurfan inselmen mazal-iten qqnen di tedyant n 1962.

1. Adabu yeskuccer, ur d-ifki udem i wayen bɣan Izzayriyen di tazwara (asaka akked tafrent n useqqamu aɣerfan (gouvernement de transition + élection d’une assemblée constituante) acku yugad ma ad d-ildi tabburt, ad as-tettwakkes tezmert swayes yeṭṭef, taggara ad igrurej, d war adabu (2).

2. Tamuɣli n imeṭṭurfan temgared. I nitni, di tegnitt n herrwel i sarmen ugar ad gen am akken gan wid iṭṭfen adabu di 1962 (agraw n Wejda). Ma terwi, nitni ad farsen tagnitt, ad tt-ḥewsen. Nitni heggan iman-nsen (d tidett yellan neɣ d tikerkas i ḥekkun/propagande?). Di ccek, d tamara ad d-nesmekti awal n Mohia : « les frères musulmans heggan arkasen, ttraǧun seulement melmi i d ass-nsen ».

Ɣas ulac les blindés ad d-ikecmen si Merruk d Tunes, am di 1962-nni, ass-a llan les blindés di yal tiɣremt n tmurt. Imeṭṭurfan sarmen ad d-afen iserdasen ad ten-iseddun akken ad slefɣen Izzayriyen, ad sizlen idammen « i wudem n tinneslemt » ! 

Taggara n wawal 

Uraren n tḥila gar udabu akked imeṭṭurfan ur aɣ-d-cqan, ad myeččen gar-asen. Ur issefk ad aɣ-sinfen seg ubrid. D tamara ad d-ilal wass amaynut ɣef tmurt, ɣas ɣezzif ubrid. D abrid n talwit i d abrid-is. Mačči d timura n Emirates, Qatar neɣ wiyaḍ ad irayen fell-aɣ. 

Mačči d tibbandit n at udabu neɣ timeṭṭurfit tineslemt i ihudden yal tamurt deg tedda ara yebnun tasertit n tmurt-nnaɣ i tarwa-s uzekka. Bezzaf i naâbba si 1962 ar ass-a ! 

D tiɣri n ugdud iteddun di yal tikli, di yal tiɣremt n tmurt : « tamurt d tamurt-nnaɣ, ad neg rray-nnaɣ » (blad blad-na, u ndiru rayy-na). 

A.U.L.

Timerna / Notes :

1) « A win ijebbden amrar, ixef-is atan da ɣur-i », d awal n Muḥ At Lḥusin.

2) « ma yembawel udrar, ad igrurej » (si la montagne bouge, alors elle s’écroule), d idles n tmurt n Japu ; illa deg usaru ‘’Kagemusha, l’hombre du Guerrier’’ (Kurosowa, 1980).

Auteur
Aumer U Lamara, écrivain

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents