30 avril 2024
spot_img
AccueilCultureMouloud Mammeri di tnemmast n ṭṭrad, la « Bataille d’Alger » : awal akked...

Mouloud Mammeri di tnemmast n ṭṭrad, la « Bataille d’Alger » : awal akked Ḥend Sadi

Hend Sadi

Adlis amaynut (1) i yura Ḥend Sadi ɣef Lmulud At Maâmmer (Mouloud Mammeri) di tegrawla, iga zun d asurif wis sin, deffir udlis amezwaru (2), akken ad tekkes tagut, ad d-ibin ubrid, yal yiwen deg-nneɣ ad yissin anwa i d amdan-nni : d azamul ameqqran i yaɣ-isduklen…

Le Matin d’Algérie : Adlis-a yefka-d tasarut akken ad nefhem amek iqubel Mouloud Mammeri wid d-ikkren d afnaten-is/adversaires ɣef tazzayrit-is netta, akken tella. Imezwura d imharsan (colonialistes) n Fransa, syin akkin d adrum n taârabt-tinneslemt n néo-FLN. Amek i yas-idda i umennuɣ-nni ?

Ḥend Sadi : Issefk ad nezwir ad nessuk tiṭ ɣef tallit deg yedder Mouloud Mammeri si temẓi-s, deg wayen illan d tamuɣli tadelsant n tmurt, d amezruy, akked d tsertit. Mi yella d ilemẓi, Fransa tessaweḍ tasahrest/colonisation ɣer tqacuct, s tmeɣra tameqqrant i tga di 1930, « célébration fastueuse du centenaire de la colonisation de l’Algérie par la France » . Si 1939 ar 1945, Mouloud Mammeri idda d aserdas s tmara (mobilisé), innuɣ mgal nazisme di Urupa. Mi yefra ṭṭrad ameqqran, s trennawt n « umaḍal ilelli » (victoire du monde libre), Mammeri ifhem-itent.

Mouloud Mammeri iger tamawt, di temsizzlin akked imennuɣen isnaktanen deg umaḍal, deffir ṭṭrad ameqqran, ur illi umkan i weɣref-is i yettwattun, ula sɣur wid-is, di tallit deg d-ittlal simal umussu aɣelnaẓri/nationaliste di tmurt n Lezzayer.

Timerẓi terreẓ tmurt tamaziɣt si leqrun imezwura ur tgi afud i tmuɣli tamunant ara d-islalen asalu amaynut s tmuɣli tamaziɣt, s tmagit-is. Deg unnar n tikta i yerẓan asalu deg umennuɣ mgal tamharsa, ur telli tmuɣli n tmurt, tamuɣli taɣelnaw, akken ad tbedd d tagejdit i tnekra n beṭṭu akked temharsa. Takti n Tamazɣa tella teṭṭef takessart armi tegdel tmuɣli-s swayes tezmer ad teddekwal, d tamurt, d aɣref, d aɣlan, si talast ar talast. Ilem-nni yellan deg unnar n tmagit, kkren-as di PPA, wten ad ikkes s tikli ur nessaweḍ. Taggara, tamurt tekna sdat tesnakta n taârabt-tinneslemt, tin i yesqedcen di Tmazɣa tasnakta-s zun d allal/instrument deg ubrid n umennuɣ mgal tamharsa… akken kan ad tessers tasertit-is.

- Advertisement -

Messali Hadj idwel d afus n tesnakta-nni, s tallalt n Chekib Arslan akked Azzam Pacha, n umussu panarabe ; Chakib Arslan illa yettwassen, si Genève i d-issenker di 1930 amussu mgal « dahir berbère », win i yessenhezzen tamurt n Merruk. Mouloud Mammeri illa din d anelmad di tallit-nni, ɣur aâmmi-s, iẓra ayen illan, amek ddant tḥila n Fransa akked tid n liga arabiya n Chakib Arslan. Messali irna asurif di tekriṭ, innuɣ mgal imeɣnasen i d-yuran tazrawt « L’Algérie libre vivra » (Lezzayer tilellit ad tidir) (3), gan-asen awcem n « berbéro-matérialistes », ɣas akken nutni llan d imeɣnasen isgerwlen n PPA di tmurt n Iqbayliyen. D win i d anzel i yeddan ɣer sdat di MTLD, di FLN, akken ad kksen neɣ ad nɣen yal ameɣnas yufraren, ad zwiren ad as-snetḍen awcem n « berbéro-matérialiste ».

« La colline oubliée », Mouloud Mammeri à l’assaut de la modernité 

D tuccḍa tameqqrant n PPA : ilmend deg ad ifru tamsalt n tmagit akked tesnakta n waɣlan azzayri, netta iwekkel tajmaât n Lɛualama di temsal n yidles, ɣas akken ur mtawan deg unnar n tsertit. Lɛulama ur ffiren asalu n tsertit-nsen di Lezzayer, nutni bedden d ixuniyen n tsertit tineslemt, Nahḍa n wagmuḍ, deg ubrid n Mohammed Abdou, akken ɣer sdat, taârabt-tinneslemt ad teẓẓu tuẓẓal deg umaḍal amaziɣ. Tajmaât n Lɛulama ur tekkir mgal tamharsa, tegdel abrid n tsertit, ur telli di tmuɣli-s timunent n tmurt, maca tẓerr abrid n beṭṭu gar yinselmen akked irumyen zun am win n Tefrikt n Wanẓul (Afrique du Sud): asalu n apartheid. Maca, tekkat kan ad tekkes tamsertit (assimilation) ɣer Fransa, ad d-tesseksem deg umkan-is tin n wagmuḍ aârab, ɣas ad teqqim ddaw udabu n Fransa.

Di tallit-nni i d-ikker d ilemẓi Mouloud Mammeri, ildi allen-is deg ubrid n tsertit . Ikker-d netta deg uzdel adelsan amaziɣ, di twacult-is akked taddart-is, irna-yas almud ufrin di tmussni i yeɣra deg iɣerbazen, tin i yessenhezzen idles-is netta, tin igan ccek di tissas n tmurt-is. Di temsizzelt n tikta n umaḍal, i beṭṭu n umaḍal, yuki zun tamurt-is tella « berra n unnar ». Tamazɣa ur telli di temsizzelt, maca tella… d tiḥdert (proie) ara yemmeččen di temsizzlet-nni. Mammeri ur ittwattu d amdan, maca ur ittwaqbel d amdan s tmagit-is, tin n ijedditen-is i d-iddan si leqrun, iteddun, iddren yal ass, tin i yessaɣen i tmurt tameqqrant n Tefrikt ufella, « si zman akkin i Syhax », akken t-inna netta  timmad-is. Amek i tezmer ad tenger tmurt seg uẓar-is di tallit deg d-ttbanen iberdan n tlellit-is ?

Aɣbel-nni ameqqran yufrar-d si kraḍ n yeḍrisen i yura Mammeri ɣef tmetti tamaziɣt, mi yella d ameẓyan n 21 iseggasen. Tiɣri-nni n Mammeri tban-d zun d tiɣri tayant (solitaire) acku ur illi yidles n uskasi, n tira, n uzuzer deg unnar n tsertit, maca sdat-s, am deg udrum n temharsa tafransit, am deg win n taârabt-tinneslemt, tella laâdda n uskasi d umjaddel, tella tutlayt akked tmussni icerken, zun d imrigen/armes i umennuɣ deg usalu-nsen, ɣef usalu-nsen.

Mammeri ur ifcil sdat udrar-nni yellan sdat-s, ikker-as i twuri, neɣ i truẓi n usalu, acku iẓra ad issiweḍ. Yiwen ubrid-is : ad isdekwel aɣref-is, akken ad d-yali yiseɣ-nni yellan idel seg wakud d wagu, akken ad yaɣ amkan-is di tmetti, d azref-is : ad yidir.

Mammeri idda deg ubrid-is, s usurif amezwaru, d tira n wungal Tawrirt ittwattun (La colline oubliée). Ungal-nni ittwaqbel, ikcem ulawen, zun d taḍwiqt i yeldin i tmuɣli ɣer tmetti-s akken tella. S uzwel «Le roman de l’âme berbère » (ungal n yiman amaziɣ) i d-iffeɣ udris deg uɣmis L’Effort algérien. Akken diɣ i yura deg uɣmis Liberté n yisduklan n PCA : « Vers la création du roman algérien » (D abrid n tlalit n wungal azzayri). Inna-d awal n Jean Sénac, amedyaz azzayri : « lorsqu’il cerne l’âme berbère, Mouloud Mammeri trouve des accents remarquables de pudeur et de densité » (tamuɣli n Mammeri akked waglam-is n yiman amaziɣ, zdin, rekklen di lmizan n wawal). Irna-d Sénac, s wawalen-is, amek d-tqubel tezɣent (la critique) ungal-nni n Mammeri.

Anekcum n umaḍal amaziɣ n tmurt (indigène?), s tfenṭazit, deg unnar n tsekla, s wudmawen n timanit ur nelli d tiwlafin-nni (clichés) iteddun zik, irra-d iseɣ akked usirem i yilmeẓyen izzayriyen. Mačči d ayen isferḥen tajmaât n Lɛulama, i d-ibedden deg ubrid acku ẓran-t d ayen ara yilin d afrag i tsertit-nsen n ‘’taârabt akked tuɣalin ɣer ddin ineslem ‘’. I nutni, ayen akk illan di Lezzayer tamaziɣt, issefk ad ittwakkes, ad imḥu, acku d azamul mgal tiḥila-nsen i yekkaten ad gent taârabt-tinneslemt zun d idles n uẓar amezwaru n tmurt. Ur d-nettuɣal ɣer uberraḥ d-illan s ufus n uɣmis Le Jeune Musulman, n Ahmed Taleb Ibrahimi, mgal ungal La colline oubliée (ẓer adlis (2)).

Mouloud Mammeri issers amennuɣ-is deg unnar adelsan, acku i netta d win i d tagejdit. Inna-t s wawal-is : « yal amdan, d idles-is i d tabadut-is tamezwarut ». Abrid-nni yefren

yesbedd-it sdat wuguren isertan di tmeddurt-is, di yal tallit. Amennuɣ-is mgal tamharsa tafransit isedda-t s tmuɣli n waɣlan azzayri akken illa, s yal aẓar d yal udem si leqrun deg d-tefruri, anda tamaziɣt d tagejdit-is. Ur iwwit ad inker neɣ ad ikkes ayen d-ikecmen, am tutlayt n taârabt-darǧa iddan di tmurt, neɣ tinneslemt, akken daɣ idles afransi. Mammeri ur ittargu tuɣalin ɣer Tmazɣa tamezwarut, zun d « lǧennet inegren, ara d-iḥyun ». Maca, iṭṭef deg yiwet takti, zun d uzzal, ur iqebbel ad iddu deg ubrid i kkaten ad t-nejren wat taârabt-tinneslemt, akken ad inker iman-is. Akken tebɣu tili tesnareft (dictature), ur yunif, ur ibeddel abrid deg wayen yumen : ad ixdem, ad yernu i wammud n uɣref amaziɣ, i tneflit n yidles-is akked tutlayt tamaziɣt.

Di twizi deg yedda, s tsuta n inelmaden i d-ikkren d ixulaf ɣer tama-s, issaweḍ tasekla tedda akkin i tlisa, tuɣ amkan deg umaḍal, irna yessahrew annar s tira n temsirin, tanegmart n yal tussna send ad tenger, deg uḍref n bennu n tsekla tamaziɣt.

Akken ad issers tigejda i yidles akked tutlayt tamaziɣt, Mammeri yerza akkin i leqrun ɣur imussnawen imezwura n tmurt, issenṭeq-d amaziɣ am netta, Terence i yennan yakan : « Ulac ayen illan d talsa i izemren ad as-ittwakkes i tmaziɣt » (5).

Mammeri ur iqqim d amussnaw, nnig tmurt , neɣ di txelwit, akkin n « umɣar azemni » n tmucuha. Si tazwara iffeɣ-d ɣer unnar, anda ddren wid-is, akken ad yini ayen illan, acku tamuɣli-s tella ɣer sdat, ɣer yimal, akken ad ikkes asburru i wayen iffren. Tira n udlis Tajerrumt n tmaziɣt,  s tmaziɣt, tban-d i tmurt zun d aẓru n teɣmert n ubennay i tzeqqa tamaynut. Irna-d deffir-s Amawal n tmaziɣt tatrart, di twizi-nni i yas-iččuren ul, acku kkren-d ixulaf ɣer tama-s. Amawal-nni, issaɣ i tmurt n Lezzayer, iffeɣ i tlisa ɣer Tefrikt n Ugafa. S sin ifadden-nni, tekcem tmaziɣt annar n tira, akkin i yigerwan n imussnawen. Aɣref amaziɣ iddem imru.

Ɣas tiwizi tadelsant tendeh, ur telli di tikli n wubdis/luḍa, acku adabu, neɣ système iṭṭfen adabu, ittandi tifextin irennu s tɣennant ur nefcil mgal ayen illan d amaziɣ. D ayen illan, adabu n Lezzayer mazal ur d-iffiɣ si tesraft n takufḍa (aliénation) tadelsant, akken ad ibedd d adabu n tmurt-is, di tmurt-is. Amedya n wuguren i yemmuger Mouloud Mammeri, nnig 10 iseggasen, mi yella yesselmad tamaziɣt di tesdawit n Lezzayer, illa d udem aberkan n tmurt n Lezzayer. Ɣas akken llan wuguren, ur ifcil ; si tɣuri-nni i d-teffeɣ tsuta, tin i d-islulen amussu adelsan amaziɣ .

Awal aneggaru i tuttra : Mammeri injer abrid amaynut ara ireglen win n nnger n Lɛulama, i mazal iteddu ass-a. Acku, asenfar n Mammeri, d win n tudert-is si tazwara, d Lezzayer n agetidles (plurielle) tin ibedden ɣef tgejdit tamaziɣt, deg ubrid n umezruy, s wudem n imezdaɣ n tmurt akken llan, d tilawt tantrupulujit (réalité anthropologique). D win kan i d abrid, ur illi ubrid nniḍen.

Le Matin d’Algérie : Amennuɣ n Mammeri – am akken illa netta d aɣarim azzayri, d amyaru, d aggag (intellectuel) – mgal tamharsa n yal udem, ittban-d yufrar. Maca, d win ur nettberriḥ s wayen iga netta. Nezmer ad d-nini « Mouloud Mammeri d abrar (héros) ? »

Ḥend Sadi : Mouloud Mammeri, di tudert-is d win iḥedqen, win iwezznen awal, ur issugut awal. Am akken i t-nessen, ur illi d win iṭṭfen lɣiḍa ad iberreḥ. Am di 1967, am di 1973, am di 1980, ur d-inni awal ɣef umennuɣ deg yella netta, deg yedda ɣef tmurt-is, ɣas tiyitwin n udabu neɣ wid i yas-isserkec udabu rnant di teqseḥ. Netta yeẓra ansi d-tekka tyita yal tikkelt, iẓra ayen isedduyen wid-nni d-ttaken ɣer sdat. Ɣas akken, netta yeqqim di tidet yal tikkelt, ur d-ismekta ayen iga i tmurt-is, ɣas di tallit n tidmi (opinion) iteddun zun d aqḍar.

Deg usefru-nni i yura ɣef ṭṭrad n Lezzayer, la Bataille d’Alger, i d-ismekta Yves Courrière, Mammeri yerra tamuɣli-s ɣer uzal n umennuɣ n yemdanen, anida d « d asɣar yurez wakli/umɣid/ufellaḥ » i izemren ad issenker « timest tameqqrant ».  Mammeri ifka leqder i tnekra n wat tmurt, d wid i d aɣref, d wid i d ibraren-is netta. D leqder-nni i yezzwer i tmurt-is, swayes ur iqbil ad yurar udem (personnage) n Larbi Ben M’hidi deg usaru-nni « La Bataille d’Alger », asmi yas-sutren.

Mouloud Mammeri ur iddi deg ubrid-nni n timeẓẓwit (populisme), iẓra anwa i d amkan-is, d amussnaw, idda-yas s lmizan d leqder, gar wid-is, ‘’am aman deg waman’’.

Le Matin d’Algérie : Ineɣmasen n udabu wten akken zemren, yal tikkelt, akken ad ɣeznen (critiquer) amussnaw, sbabben-as mačči yiwet. Illa wayen illan d tidet deg wayen akk uran fell-as ?

Ḥend Sadi : Deg udlis-a, ddiɣ deg yiwen ubrid : ad qqimeɣ deg wayen illan, akken akk llan, ur ttanfeɣ seg ubrid n tilawt, deg wayen akk yudsen tikli n Mouloud Mammeri, send ṭṭrad n Lezzayer, akked deffir ṭṭrad. Zwareɣ deg wayen yura netta di tsekla, deg wayen inna di tadiwenniyin i yeɣmisen, d wayen yura netta deg yeɣmisen, di tikli-s mi yella d anelmad di Paris deg iseggasen n 1940, neɣ ɣer sdat mi yella d aselmad di Lezzayer di tallit n ṭṭrad n Lezzayer. Uniɣ awal ɣer wawal, ayen akk illan yura.

Acu i d-iffɣen taggara ?

Ayen akk d-ibanen, d tameddurt n umdan iddan deg ubrid-is, ur nessin facal, seg unnar ɣer wayeḍ di tmussni akked umennuɣ ɣef tlelli n tmurt-is. Ur illi wayen iffren.

D tidet, mačči yiwet i d-snulfan, yal tikkelt i tedda tigawt-is mgal « les gardiens du temple ». D ayen ibdan send ṭṭrad, di 1952 mi d-iffeɣ wungal La colline oubliée, idda wungal, tqubel-it-id tezɣent akken iwata. D tiyitwin sɣur wid ikkaten ad kksen aẓar n tmaziɣt di twizi-nni « nation [algérienne] en construction ». tiyitwin timezwura usant-d seg uɣmis Le Jeune musulman, i d-issuffuɣ Ahmed Taleb Ibrahimi, memm-is n Bachir Ibrahimi, Ahmed d win ibedden d aneɣlaf n usedwel ddaw kulunil Boumediène, win ihudden aɣerbaz n tmurt n Lezzayer.

Aɣmis Le Jeune Musulman, issukkes-d i Mammeri, (yura awal « reniement »), inna-yas tnekreḍ iman-ik, tamurt-ik, di tira n wungal, di tallit deg akk tazɣent tufa ayen yuran imtawa akked wudem n tmurt akken tella. Aɣmis-nni isnulfa-d ayen ur nelli, zun Mammeri isfaydi s tallalt n yiwen Maréchal n Fransa, win i yessnen i « useqdec n igumiten ».  Maca tidet mačči akken i tella : ungal i yull Maréchal juin (ala netta i yellan idder di tallit-nni), yura-yas tazwart i wungal-nni, maca mačči d La colline oubliée n Mammeri, d ungal La course à l’étoile n umerruki Taïeb Djemeri.

Mi d-ittwakkes lekdeb, iban-d laâr, n Le Jeune Musulman, taggara yessusem.

Deffir timunent, aɣmis Révolution Africaine, n ukabar FLN, yuɣal-d ɣer wawal-nni n « reniement » akked « patriotisme circonstanciel », zun Mammeri iteddu zelmeḍ yeffus. Di 1973, d aɣmis n udabu diɣ, El Moudjahid, yuɣal-d ɣer wawal n Le Jeune Musulman, maca tikkel-a, iqqen Mammeri, mačči ɣer Maréchal Juin, maca ɣer Jacques Soustelle.

Taneggarut n tneggura d tin n 1980, deffir tagdelt n usarag-is di tesdawit n Tizi Wezzu, deg wass n 10 meɣres 1980, akked tnekra n tmurt. Mouloud Mammeri illa d ameɣnas n FLN di ṭṭrad, yura acḥal d rabul i tmehla n FLN di berra (délégation extrieure) akken ad iqabel yis di ONU, El Moudjahid, yura : « Mouloud Mammeri ur iqbil ad izmel (ad istenyi) ameskan (manifeste) n FLN di 1956 » !

Di tallit-nni, akken ad iqabel tazniwt (propagande) n Fransa, tin ur neqbil ad ibedd FLN s yisem n izzayriyen, akken diɣ ad tessemẓi tanekra, Mammeri yura deg uɣmis Espoir-Algérie (27 tuber 1956): « yal yiwen ad yaâqel iman-is : azbu (résistance) d azzayri, tanekra n teslelli teddukel, amussu yekkren d aɣelnaw s tidet ».

El Moudjahid irna-d aḥric n laâr, yura-d diɣ : Mammeri irra iserdasen n ALN deg Awras « d uccanen , d ayen i yura deg uɣmis L’Écho d’Alger ». Mammeri ur yuri asekkil deg uɣmis n ultra-colonialistes. Amek dɣa ara yaru deg uɣmis-nni, netta i yellan intel akken ad innser i yiserdasen parachutistes, di ṭṭrad n Lezzayer ?

Taggara n wawal, acu d-iqqimen d tidet deg wayen uran iqeddacen n udabu yal tikkelt ? Ulac. D agudu n tkerkas.

Tuttra i d-yufraren, acku illa wayen isduklen tiyitwin-nni, illa wugur : Amek i d-snulfan tikerkas-nni, seg useggas ɣer wayeḍ, i yiwen urgaz ? Anwa i d-iswi n tyitwin-nni ? D tuttra-nni iwumi kkreɣ akken ad d-afeɣ tiririt-is di taggara n udlis.

Le Matin d’Algérie : Amennuɣ n Mammeri ɣef tazzayrit-tamaziɣt-is ters deg unnar n tameɣraṭ (universalité) ; inna-t netta : « tuffriwin di txibbutin sedragent, maca aâzzlent, sskawent »  (« il se peut que les ghettos sécurisent, mais qu’ils stérilisent c’est sûr ». Keč i t-issnen, amek iẓer netta tukksa n ifergan i tmetti n Tefrikt n Ugafa ?

Ḥend Sadi : I Mouloud Mammeri, imal n tuldin n tebbura, neɣ n tukksa n ifergan illan, yura deg umezruy n Tamazɣa. Ad as-ǧǧeɣ awal i netta, deg uḍris i yura di 1957, « Lettre à un français » (tabrat i yiwen ufransi) deg udlis Arts et spectacles de l’Algérie, issukkes-d deg-s i tuɣalin ɣer deffir n tmetti-nneɣ, tin i yellan ddaw uzaglu n tamharsa n Fransa, tin ibnan anekcum-is di 1830 s « mission civilisatrice ». Inna Mammeri (7) : « Akal iqublen illel, win innumen taggart/noblesse n udmeɣ ansi d-tefruri talsa n Terence, telqi n tmuɣli d usnegzem n Augustin, tasemda (génie) n Hannibal, talwit n Abdelmoumen, akked tafat d-igla Ibn Khaldoun, ass-a yeqqur d asuki ».

Mammeri isdukel-d akk imussnawen imeqqranen i d-tefka tmurt, si Terence armi d Ibn Khaldoun, d iẓuran-is netta, d ijedditen-is i yessawḍen tamussni ɣer tqaccut. Drus i yellan am Mammeri, iẓerren timsal akken, di tallit-nni.

Amedya n tmuɣli n wid yuɣen abrid nniḍen, wid iḥeqren iman-nsen armi ffɣen abrid n imezwura : d Bachir Ibrahimi, n tejmaât n Lɛulama, i d-ikkren mgal anekcum n tutlayt taqbaylit di radio di 1948 ; i netta, deg uɣmis Al Bassaïr  : « tamurt d taârabt, iqbayliyen d inselmen d aâraben ». Irna-d : tiɣri-nni yessawalen ‘’tutlayt tucmit’’ di radio, « tesseqraḥ imeẓẓuɣen » . Maca, icebbeḥ tutlayt taârabt armi d-igenni « cbaḥa-s akked tiḥlewt-is snernant ugar mi taẓallit tbeddu tettfaka s tutlayt-nni ». I netta, tutlayt taârabt tella « d tutlayt n ddin, tutlayt d ddin s timmad-is ». D awal d-ikkan nnig akk awalen n tirit (racisme) i yellan sedduyen fell-aɣ yimharsan ifransiyen/colonialistes français. Ɣer sdat, si mi tekker, Ibrahimi idda s tmara di FLN di taggara n 1955, netta d-ikkren d axsim n tnekra n nunamber 1954, isali i yura deg uɣmis-is, zun « d tawaɣit ».

Mačči kan d Bachir Ibrahimi i yellan deg ubrid-nni n nnker n yiman-nsen, ɣas netta yufrar di teqseḥ. Amedya nniḍen, d ayen yura Mohammed Harbi di tezwert n udlis deg yura Mammeri « tabrat i yiwen ufransi », ɣas ma Harbi ibeddel tamuɣli-s si tallit-nni, inna : Lezzayer d tamurt anda tutlayt taârabt « tesdukel, tezdi tamurt, tefka-yas iman (une âme) ».

Nenna-d afella, amek tira n Mammeri ẓran-tt si yal tama tezdi akked yiman amaziɣ si tezɣent d-illan ɣef wungal-is amezwaru. Din i nezmer ad d-neṭṭef tagejdit n awal : llan sin iberdan ur nezmir ad mtawin : d iman n tmurt tamaziɣt seg iẓuran akkin n Syphax, akked usalu n usekkak n taârbat-tinneslemt. Ad nger tamawt, tamuɣli n Mammeri mačči d tuɣalin ɣer deffir, ɣer « zik-nni » ; i netta, idles issefk ad yili d allal n teslelli (un moyen de libération). Irna-d awal (8) : « Akken idles amaziɣ ad ibedd d allal n tesderfit (émancipation) n tmurt, issefk ad yaf ayen iwatan i tneflit-is di yal annar. Ur izmir ad yili d arbib di teɣmert, zun d « réserve indienne », win ittwaqeblen akkin, ur d-isaḥ umur. Idles amaziɣ ad iṭṭef tanemmast, ur as-ittwakkas yiwen unnar deg usenfar n tnernit-is  »

Mammeri ur iwehha ɣer ukman n txibbut, zun di tegrurt iwumi d-zzin ifergan. Winna d abrid ireglen, d win ara d-yawin uguren, ara d-iglun yal taggezt (menace), d abrid immuten : amdan iddan deg ubrid-nni « ad issemẓi iman-is, ad ikussem di ‘’folklore’’ n teẓgi, tazmert-is ad tt-yefk akken ad iqqim akken illa din kan, ad as-ikkes waram n tudert akked d usirem n usnerni deg usnulfu i uzekka-s, ad iffeɣ si tilawt, ad yinig ɣer war imal, syin ad d-ismektay zman n zik-nni zun d tamagit-is ideg yeṭṭef, maca d win i d anekraf-is/lḥebs-is ».

I Mammeri, tuffɣa n yidles amaziɣ ɣer umaḍal d tamara akken ad innerni s wayen d-tefka talsa. S tmuɣli-ya i yedda deg uskasi ɣef umkan n tutlayt n tefransit di tmurt, d awal i d-yuɣalen iseggasen-a mi yekker udabu ad ikkes tafransist, ad yerr deg umkan-is taglizit. Di ṭṭrad n Lezzayer, Mammeri iwwet akken yufa mgal tasertit n « mission civilisatrice » n temharsa n Fransa, maca am netta am akk tamehla n FLN, sxedmen akken iwata tutlayt tafransit deg umennuɣ ; syin Mammeri ifka-d tamuɣli-s akken ad teqqim tutlayt tafransit d allal di tmurt, mgal wid tt-irran zun d anzel n temharsa, « langue du colonialsime » seg wawal n « les démagogues ». Awal n Mammeri ifra, s tefransit  : « elle [la langue française] me traduit infiniment plus qu’elle me trahit ».

Le Matin d’Algérie : Nezmer ad d-nini ass-a : aɣref azzayri yerra d ayla-s isem d wudem n Mouloud Mammeri, awal  akked uzamul n Mouloud Mammeri ? Maca adabu iqqim akkin, isbek di tallit-nni n deffir 1962 ?

Ḥend Sadi : Nenna-d afella amek tella tɣennant n taârabt-tinneslemt mgal ayen akk illan d amaziɣ di tmurt tamaziɣt, di tallit deg ṭṭfen tasawent, d awal-nsen kan i yeddan. Maca, ass-a tbeddel tegnit, tbeddel tmuɣli. D ayen illan deg waris/la base, deg uɣref azzayri : amur ameqqran n Izzayriyen ittutlayen taârabt-darǧa ukin s yiman-nsen d Imaziɣen. Amur ameqqran ẓerren tamagit tamaziɣt, idles akked tutlayt tamaziɣt d ayen izeddin tamurt, ikkes wawal-nni n « beṭṭu n colonialisme » ; ass-a amennuɣ amaziɣ d akal, d amezruy, d idles yedduklen (ɣas mgaradent tutlayin). Deg ubrid-a, Mammeri ibedd d azamul idis n wid nniḍen, am Kateb Yacine, Mohammed Dib, Jean Amrouche, Assia Djebbar di taggara-s, akked imussnawen nniḍen ur nelli d imyura, am Mbarek Redjala. Amussu amaziɣ idda deg ubrid i tneflit n tutlayin n uɣref azzayri, mačči i tmaziɣt kan, d asalu deg zwaren yimeɣnasen n 1943-1949, wid i yefkan tudert-nsen, am Ali Laïmèche, ass-a tbeddel tmuɣli akked tmetti di tmurt n Lezzayer, tbeddel deg wakal n Tmazɣa.

Ɣas tbeddel, ur issefk ad ngen. Ɣas tbeddel deg unnar n tasudut (institution), tamaziɣt d tutlayt taɣelnawt d tunṣibt, di tilawt ulac ayen ibeddlen. Ayɣer akka ? Acku adabu yellan ass-a ur ikkir ad yernu asurif ɣer sdat akken tamaziɣt ad tekcem di tedbelt d tsertit n tmurt. Tis snat, illa weḥric n udabu i yerran tamaziɣt d allal i tsertit-is, ad iqqen da, ad ijbed akkin, am umedya n isekkilen n tira (akken ad d-skecmen wid n taârabt, s udebbuz).

Adabu n taârabt-tinneslemt irgel abrid akken yufa, maca di 1963, agraw aɣelnaw n Ben Bella idɣer, war awal « taârabt d tutalyt taɣelnawt d tunṣibt » war ma yella swayes ara teddu tsertit-nni ! Amzun illa wayen izeglen, di tmenḍawt n 1963, yura « win iddan ad issexdem tutlayt nniḍen (berra n taârabt lfusḥa), d tamara fell-as ad issuter urag (autorisation) » !

Seg useggas 2016, tutlayt tamaziɣt tegguni talalit n usaḍuf (loi organique) akken ad teddu di tmurt-is. 8 iseggasen-aya, zun d tallit-nni n tegrawla n tmurt n Lezzayer !

Ugur illa wanda yella, ixmet, ittcuddu tikersin.

Asbak n udabu, deg uqerru-s, mačči d win kan. Ass-a, ayen illan d tadbelt n teɣlift n usedwel (ministère de l’éducation nationale) tella gar ifassen n taârabt-tinneslemt n Lɛulama. Yal asaḍuf n uneɣlaf ibedden din, akken ibɣu yili, ad yaf « lobby-nni » irgel-d abrid.

Awal-nneɣ d asmekti, d asdekwel akken ad nẓer ur illi wayen ifran, issefk ad neseddu tasuddest-nneɣ (stratégie) deg usalu aɣezfan akken ad nessers tigejda i yidles amaziɣ atrar. D ayen ibanen, mačči d iɣimi zun d iferraǧen neɣ d « wait and see », maca ad yili d ayen nnan wid-nneɣ : « Azzel ad d-tawiḍ, bedd ad twaliḍ, qqim ula ! ».

Tazzla deg ubrid immuten ur illi wayen ara d-tawi. Ɣas uguren d imeqqranen, issefk tikli-s ad tili s lmizan d wadmeɣ, ad iddu umennuɣ di tmurt illan di tilawt, deg llant tsuda (institutions), acku d nutenti i yesedduyen tamurt, ur ttunt yiwen uɣarim. D abrid ur nettak afus i tsertit n tɣennant n udabu yellan, akken ad iwwet ugar.  Ma d abrid-nniḍen, d win ara yeldin tibbura akken ad ittwet s ufus-is netta.

Ass-a, tarmit/expérience n Mouloud Mammeri ad tili d aɣerbaz i nekkni. Di yal tallit idda-yas s lmizan, akken bɣun ilin wuguren d-ibedden deg ubrid-is, ur yunif, ur ifrin ad iddu deg « ubrid immuten » (impasse). S wulac, Mammeri islul-d allalen i d-ikksen idles d tutalyt tamaziɣt si timawit akked ‘’war azal’’ deg tella. Di tallit-nni deg yebna udabu ɣef nnker, yufa-d yal tikkelt amek yesedda timsal. Ass-a, mi yella uẓayar/statut n tutlayt tamaziɣt, zemrent ad d-ldint tebbura, s tneflit deg yidles amaziɣ. Adabu ur izmir ad d-yeg afrag i umussu adelsan ameqqran ara yessiɣen i tmurt. Ma yedderɣel, idda di tsertit-nni, ad as-d-iqqim yiwen ubrid kan : ad issemres tasertit n tallit-nni n temharsa : « tasertit n sin wannagen » (deux collèges) deg uɣref. Amezwaru i yizzayriyen issemrasen taârabt lfusḥa, wis sin i wid issemrasen tamaziɣt. D ugur nniḍen…

Tadiwennit i yesker Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

  1. Mouloud Mammeri, Au cœur de la bataille d’Alger, Hend Sadi, éditions Frantz Fanon, 170 pages, Alger, 2023.
  2. Mouloud Mammeri ou la colline emblématique, Hend Sadi, éditions Achab, 278 pages, Tizi Ouzou, 2014.
  3. Wid yuran tazrawt-nni n PPA, « L’Algérie libre vivra » : Mabrouk Belhocine, Sadek Hadjarès, Yahia Henine.
  4. Térence (Publius Terentius Afer), né à Carthage aux alentours de 190 av. J.-C. et mort à Rome en 159, est un poète comique latin, vraisemblablement d’origine berbère. Auteur de seulement six pièces qui nous sont toutes parvenues, il est considéré, avec Plaute, comme un des deux grands maîtres du genre à Rome, et son œuvre a exercé une influence profonde sur le théâtre européen, de l’Antiquité jusqu’aux temps modernes. Source : Wikipédia
  5. « Rien de ce qui est humain ne doit lui [tamaziγt] être interdit », Térence.
  6. La Bataille d’Alger est un film algéro-italien de Gillo Pontecorvo, sorti en 1966. Le récit se déroule pour l’essentiel entre 1954 et 1957 et prend pour cadre, comme son titre l’indique, la bataille d’Alger. Il s’agit d’une reconstitution de la vraie bataille d’Alger de 1957, à l’occasion du soulèvement de la population algérienne musulmane par le FLN contre le pouvoir colonial français, et de la tentative du détachement parachutiste de l’armée française de « pacifier » le secteur.
  7. « ces rives habituées aux souffles altiers de l’esprit et sur lesquelles ont fleuri l’humanité de Terence, la profondeur d’Augustin, le génie d’Hannibal, la paix d’Abdelmoumen et la lumière d’Ibn Khaldoun, [qui] maintenant sont devenues stériles. » Mouloud Mammeri.
  8. « Pour que la culture berbère soit un instrument d’émancipation et de réelle désaliénation, il est nécessaire de lui donner tous les moyens d’un plein développement. Elle ne peut être une culture de réserve indienne ou une activité marginale, plus tolérée qu’admise. Aucun domaine ne doit être en dehors de sa prise ou de sa visée ». Mouloud Mammeri.

4 Commentaires

  1. 2024 et après 1000 et 1 drames subis par la Kabylie, certains kabyles tapent encore a la porte de l algérie arabo silamique, ils supplient et jurent patriotiques et veulent y entrer dans n importe quelle position meme vivre couché et aplaventre sur la terre de massnsen !! Ru Ay ul.

    Vive la kabylie libre et indépendante.

    Merci de ne pas me censurer

  2. Tanemmirt tameqqrant ɣef uskasi-agi awennɛan, llant kra n temsal ur neẓri ara ɣef umennuɣ n Mass Lmulud At Mɛemar d txefftin undin wid yugin dakken tamaziɣt ad tesɛu amḍiq-is di tmurt-is am nettat am taɛrabt, xelqen-d di 62 ar ass-a yiwen icerrig yettnernin deg wass ɣer wayeḍ. Mass Lmulud At Mɛemar ad yeqqim d azamul n tdukli d lefnaṛ swayes nettwali tafat n uzekka n tmeslayt-nneɣ. Tanemmirt tikkelt nniḍen 🙏

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents